Fortfarande sitter innanfönstren i. Jag är glad över att de finns kvar och är renoverade. Snart nog ska innanfönsten plockas ur på båda våningarna, det är ett glädjefyllt moment. Plötsligt är det bara en tunt ojämnt glas mellan mig och omvärlden. Fågelsången hörs då tydligt. Sovrummet vetter mot en stor bondsyrén och den doften vill man gärna ha in sovrummet genom ett öppet fönster. Och snart nog därefter börja schersminen vid samma gavel blomma med sin finfina doft.
Förr brukade jag vänta tills åkermarken runt omkring var harvad och sådd, eftersom det dammar mycket då. Numera tar jag inte hänsyn till det.
Fönster är betydelsefulla. Fönster är betydelsebärande. Anledningen till att jag flyttade hit från Stockholm var en man som KLOKT nog ville behålla de gamla träfönstren med ”vågigt” glas från 1910. Utan det ställningstagandet och en lugnt tickande väggklocka i köket hade allt varit annorlunda.