Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


8 kommentarer

Gårdsmiljöer

Fatta att jag vill försöka ha kvar gårdens känsla från förr med ursprungliga vilda växter, tornseglare under takpannorna, fladdermössen som bor här, vedbacken med bark och sågspån och sin miljö för insekter. Romantik, näää…    Har läst bloggar där man river lagårdar och bygger ett nytt ”tjusigt” uthus, i stil med bostadshuset till färg och form. Vill inte raljera men här lever vi inte så.  MrsUniversum blir kanske tjatig men här får inte bli för ”fint”.  Det är egentligen den här bloggens mål och mening att visa på.

Det kan inte sägas bättre än som Caroline Edelstam formulerar det i Åker- och gårdsmiljöer:

 Illustration av Nils Forshed.

Under järnåldern började bebyggelsen bli permanent. Senare, under vikingatiden, samlades delvis gårdarna och befolkningen i byar. Byväsendet bestod fram tillskiftesreformerna under 1700- och 1800-talen. Gårdarna flyttades då ut från byarna och vi fick den landskapsbild med ensamliggande gårdar som vi har kvar idag.

Gårdsmiljön erbjuder många olika livsmiljöer för växter och djur. Genom slitage och tramp uppstår miljöer som är viktiga för många småvuxna arter som inte klarar konkurrensen i hög vegetation t ex vitplister, kattost och sparvnäva men också arter som är mer tåliga som groblad, trampört och gatkamomill. Där det finns djur påverkas marken så att den aldrig hinner sluta sig, t ex kreatursstigar och hönsgårdar. Det finns ofta mer skuggiga och fuktiga platser liksom närings­rika miljöer intill gödselstäder där mållor kan dominera. För det mesta finns även torra och näringsfattiga miljöer som vedbackar.

Gårdsmiljöerna har också förändrats under senare tid. Många gårdar i slättbygderna drivs idag kreaturslöst, vilket leder till att de hårt trampade ytorna försvinner. På många håll växer gårdsmiljön successivt igen med starkvuxna arter som kvickrot och nässlor. Ökade krav på en uppstädad miljö kan också vara negativt för vissa arter. Att bekämpa vegetationen med kemiska bekämpnings­medel leder till att värdefulla miljöer slås ut.

Vårdträd är särskilt värdefulla för insekter som lever i gamla och solbelysta lövträd. De blir ofta mycket gamla och kan under flera hundra år vara livsrum för många sällsynta arter. Gamla vårdträd utnyttjas även av hålbyggande fåglar.

Jordbrukets byggnader har också betydelse som livsmiljö för fåglar och andra djur. Ladusvalan bygger sina bon på någon bjälke inne i ladugården, tornsvala och stare under tegelpannorna på taket. Gamla jordkällare och ödehus kan vara värdefulla för fladdermöss. Igelkott och snok har ibland sina boplatser i en komposthög. Många lavar växer gärna på gammalt obehandlat trävirke, exem­pelvis på äldre lador, trägärdsgårdar och hässjestörar.

.

Ur Åker- och gårdsmiljöer. Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet.  Jordbruksverket 1994. Illustration av Nils Forshed. Finns att köpa på JBV:s hemsida. Rekommenderas å det varmaste. HÄR finns en reviderad upplaga som pdf.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,