Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


8 kommentarer

Läget

I helgen har löven räfsats och dragits bort till lövkomposten. Hela tomten är inte klar, bara det som är nödvändigast att få bort innan eventuell snö faller.

I helgen har vi gjort norrgaveln klar, målat rött och vitt alltså och putsat fönster på gaveln. Den ljusröda slamfärgen är nu färdigstruken. Panelbrädorna grundades innan de spikades upp och nu ströks andra varvet. Fönsterfoder och knutbrädor är grundade med mager linoljefärg. Ställningen kommer att få stå kvar under vintern men trätrallar och stegar tar vi bort. Till våren ska det vita slutstrykas. Och samtliga fönsterbågar ska bli rödorange utvändigt.

Hur gör ni? Då ni målar fönsterfoder? Var gör ni färgbytet?

Idag, då det finns grundmålade brädor att köpa på byggmarknanden (undrar just med vilken färgtyp, ingenting för oss antar vi :-)) tenderar säkerligen knutbrädan att bli vit på kanten. Men då man målar allt på plats är det enklare att kanten får väggens kulör.

Här är fasaden med farstukvisten och den gamla enkelfassponten. Där är kanten på den nu vitmålade knutbrädan omålad. Den ska bli röd. Till våren. Dimensionen på knutbrädorna är lika som tidigare. Det visade sig att panelbrädorna var spikade med trådspik och knutarna med klippspik. Nu blev det trådspik överallt utvändigt på gavelfasaden.

Inomhus har salen fått tillbaka sina fönster- och dörrfoder och fodersocklar som grundats med mager linoljefärg i den för vårt hus typiskt jugendgröna kulören. Till snickerierna återanvändes klippspikar. De är tillverkade av järn med hög kolhalt och därför lätta att räta ut och sedan olja in med linolja. Förborrade gjorde vi innan de fina spikarna med liten skalle spikades på plats. De försänktes med dorn och därefter spacklade spikhålen. Då spacklet torkat görs slutstrykningen av snickerierna. Klippspik är så bra därför att träet spricker inte lika lätt som vid användning av trådspik. Det är också lättare att kila loss snickerierna om det behöver göras någon gång i framtiden. Dessutom var klippspik använd sedan tidigare här.

Vi jobbar mot tiden med att få salen klar till jul. Nästa helg kommer vi inte att lyfta en hand här hemma. Men nu är det mer lättsamma kvar med spikande av golvsocklar, ett litet golvfix, tapetsering, uppsättning av gardinstänger och möblering. Kul ska det bli. Precis sådant som kvinnliga inredningsbloggare skriver om. MrsUniversum har märkt att då kulörer behandlas på bloggar brukar kommentarerna bli många. Jag är likadan, tycker att det är heltrevligt att få börja arbeta med yta. Samtidigt vet jag ju att stommen och allt det bakomliggande är minst lika viktigt och att underarbetet betyder mycket för slutresultatet. Och det får ta sin tid som ni märker.

Men innan det blir till att damma av schaggsoffan ;-) ska slutstrykning med den gröna linoljefärgen göras någon kväll i veckan hoppas vi på. Den behöver lite torktid, ju…

.

Annonser


Lämna en kommentar

Norrgaveln strippad

Onsdag den 5 september klockan 8:51. Två par ben dinglar från övre ställningsplanet. De tillhör Halvan och Björsa. Det bryts och bänds.

Klockan 11:54 har stor del av panelen lossats. Det handlar om liggande enkelfasspont som spikats med trådspik för många år sen. Man ser ett lappverk. Byggetapperna i vårt hus klarnar ännu mer :-) Innan kvällen är även det mesta av den gamla asfaltpappen borta. Pappen till vänster ihop med farstun blir kvar. Den gamla asfaltpappen var fastsatt med fogarna horisontellt. Panelbrädorna var spikade direkt mot den med 600 mm avstånd.

Resvirket, den stående timmerstommen som syns som mörkare trä längre bort, har drevats med lin och runt fönster med krollsprint. Resvirket syns alltså i bortre halvan och där innanför finns salen.

Till vänster finns kallfarstun som består av en spontad plankvägg med tjockleken 50 mm . Den isolerades först 1997 och då inifrån med förhydningspapp och stenullisolering. Runt det lilla fönstret hade bomullstrasor tidigare använts som drevning. Vi förstår nu att plankorna kom på plats till ombyggnaden 1924 – alltså är enkelfassponten också från den tiden.

Två timmerstockar utgör syll mot stenfotens granitstenar. I hörnen vid botten- och mellanbjälklag finns hörnjärn. Den nedre fyrkantskrädda syllstocken hade sina rötskador här och där men inte så stora som MrsUniversum befarade. Det var ju bra. På kvällen bilades betongfogarna bort. Det gick lätt med en borrhammare.

Nu är panelbrädernas saga all. Jag såg till att spara ett par som dokumentation.

.


3 kommentarer

Sol, vind och vatten…

…har i 100 år format enkelfassponten på bostadshuset i mitt Universum till vad panelen är idag. I släpljus syns det tydligt att ytan har djuppräglats. När huset målades senast med Falu rödfärg är höljt i dunkel.

Här på den gamla trädgårdsbänken sitter Halvan och MrsUniversum många sommarkvällar med var sitt glas i handen och tittar på solnedgången, rosa moln eller kanske till och med räknar de första stjärnorna som tindrar på himlen ovanför. Och Bassekatten lägger sig i rabattens kattmynta och tuggar och njuter. Så härligt är det faktiskt här på gaveln mot västsydväst!

I åratal har vi funderat på hur vi ska bete oss med väggarna. De består av stående timmer, resvirke. Fasadplåten som fanns här från 70-talet skulle självklart bort och så har skett. Men ska vi riva ner panelen, byta ut vindpappen och spika på ny enkelfasspont? Tilläggsiolering tänkte vi oss först göra inifrån. Men då köket gjordes nytt bestämde vi oss för att inte tilläggsisolera alls. Befintlig invändig kalkputs i köket är bra vindskydd, i salen finns lerklining bakom plywood som vindtätning och antagligen i kammaren också.

Hur gör vi utvändigt då då??? Jo, vi har faktiskt bestämt oss för att bara måla väggen med Falu rödfärg. Beslutet satt långt inne, många års fullskaleförsök med boende i det gamla huset. Fönsterfodren ska ses över och kanske byts något, plåten över fönstret ska bort också. Fönsterbågarna har noggranne Halvan sett över så de är i gott skick. (Här fönstret till kammaren, ett rum som inte är färdigt invändigt och lite av ett möbelupplag nu när salen är utrymd.) På väggen mot norr ska vi dock byta panel och sätta ny vindpapp, precis som vi nyss gjort på tvättstugan.

Undrar just vad energikommissionen säger om vårt beslut?

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


2 kommentarer

Fasadplåt väck

Eftersom vi gjort en hel del här i Universumet innan jag började blogga, kommer ofta inlägg om det vi gjort tidigare. Nu blir det ett sådant inlägg.

Då vi flyttade hit var samtliga hus förplåtade och jag hade svårt att få direktkontakt med husen – plåten var i vägen även emotionellt. Det dröjde till exempel flera år innan jag insåg hönshusets möjligheter.

Att plåten skulle bort från fasaderna var klart från allra första början. Alltså rätt många år sen. Inplåtningen av uthusen avlägsnades först och bara det var väldigt många kvadratmetrar! På baksidan av logen hade den vackra panelen med vankant rivits bort. Där sitter plåten kvar ännu men vi planerar att spika på ny panel – men det är inte prio ett.

Nåväl, för några år sen tog vi ner plåtskivorna på bostadshuset vilket inte alls var svårt.  ”Halvan” tog bort plåten och räckte den till mej som tog  den till  marken. Att slänga ner den hade kunna få till följd att något fönster hade krossats, för vinden tar lätt tag i plåten. Efteråt blev det ett antal körslor till miljöåtervinningsstationen med järnplåt och aluminiumplåt samt spikar.

Det var lämpligt  att utföra arbetet när tjälen fanns kvar i marken, innan perenner och lökväxter i rabatterna längs väggen började vakna från vintervilan. Marsvår blev perfekt för vår del.

Under plåten kom enkelfasspont från 1900-talets början fram. Klippspikar håller den på plats. Plåten hade skyddat panelen under de år den suttit på plats, alltså ungefär 30 år. Ingen tilläggsisolering hade gjorts så enkelfassponten fanns direkt bakom.

Ännu har panelen på bostadshuset inte rödmyllats av oss. Det är endast uthusen som målats med egenkokad Falu rödfärg. Vi har funderat på om ny vindtätning behövs. I så fall måste panelen med stor säkerhet bytas eftersom den knappast går att lossa utan åverkan för att byta vindpapp. Ny enkelfasspont är inte alltför svår att få fatt i, vi har en del på lager,  men den gamla är så vacker med sin väderbitna uppsyn där träådringen har mejslats ut. Det lutar åt att det endast blir norrsidan som byts. Den är ganska illa däran med spont som torkat isär.

Edit: Norrgavelns panelen byttes senare, men först spikade ny förhydningspapp upp men tilläggsisolering ansåg vi inge behövdes. Arbetena går att finna beskrivna under kategorin ”FASADER”.

Här har vi hittat ett foto från det glada 70-talet då fasaden plåtkläddes. Jag tycker det är intressant att jämföra detta arbetet med det som gjordes av oss. Alla var vi säkert lika glada – både plåtuppsättarna och plåtborttagarna. Modet svänger inom husbyggnadssektorn. Och för den delen även inom byggnadsvården. Energikrisen 1973 fick många att isolera sina hus med glas- eller stenull och sen klä fasaderna med plåt. Staten gav bidrag till förplåtningen.