Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Back home

Gräset har växt otroligt mycket på några få dagar. Som tur var ska allt inte klippas kort utan få vara äng tills det är dags att slå med lie i början av juli. Vi klipper bara gångar i ängarna. Och trädens biomassa har ökat med mängder, det är lummigt och skönt grönt.

I perennträdgården har den enkla frösådda pionen (fått av en kompis född med gröna fingrar) nästa blommat över, jag hann plocka in tre stiliga blommor. Den stod i småknopp då jag reste iväg.

Och almfröna har börjat falla ner, men än sitter de flesta kvar. Jag tänker på Fellinis film Amarcord. Vem vet hur många år till jag kommer att få uppleva det, almsjukan härjar ju i landet. Jag tycker i alla fall det är mäktigt häftigt med alla frön som yr i luften för minsta vindfläkt. De fastnar längs vägens mittsträng av gräs och i sidkanterna. Där ligger de tills en stark vindpust får dem att rassla till och fara iväg åt samma håll eller kanske i en virvel. Ett torrt fnas hörs då de rör sig. Jag tycker om denna korta period i juni.