Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Insynsskydd

Jag tycker det kan vara svårt med insynsskydd i uthus. Ekonomibyggnader ska inte ha gardiner enligt mitt sätt att se, eftersom de traditionellt inte haft det. Uthus ska se ut som uthus :-) Men ibland vill man inte ha svarta rutor att titta på och kanske vill man inte att det ska gå att kika in.
fönster
Så här löste jag det hela i ett mjölkrummet med ett fönster där jag ville ha hela glasytan täckt. Därinne är ett uppvärmt utrymme där målarburkar förvaras och där man kan måla mindre föremål året om. Där hänger även Halvans arbetskläder. Ett mönstrat rispapper spändes upp mellan rutorna. Enkelt och lite transparent material som släpper in dagsljus – men som inte är en gardin.

(Fönster med foder är målade med Ottosons linoljefärg med gräddvit ton.)


4 kommentarer

Dokumentation då och nu

Vi har ett äldre fotografi, mer grått än svartvitt, som man kan anta vill visa på Mälarens extremt höga vattennivå ett speciellt år. En stor del av åkermarken ligger under vatten.


Klicka på fotot för att förstora det.

Året bör vara någon gång före 1924 då vi räknat ut att bostadshusets övervåning inreddes och en frontespis mot nordväst kom till. Tvättstugan förlängdes strax efter med en drängkammare.


Lite suddigt kan man se var gårdens olika funktioner fanns. Idag finns alla utom ett hus kvar även om funktionerna delvis blivit andra då gårdens djurhållning är borta. Det var vagnslidret/vedboden som revs på 1970-talet och då ersattes av ett plåtgarage. Det vi nu har ersatt med ett nytt uthus. Tvättstugan/bykstugan har byggts till med en drängkammare. Det är fantastiskt trevligt att ha kvar detta gamla fotografi.

Detta är läget vårvintern 2013. Man känner igen sig även om förändringar skett. Även grannens fina gamla lagård, vars tak med olika höjder skymtar till vänster på den äldre bilden, finns kvar bakom förbuskningen som skett.

Jag ska passa på att ta en bättre bild en morgon då solen lyser på norrfasaderna som är vända mot kameran. Vi brukar ta med oss matsäck och äta gökottefrukost på berget bakom ryggen någon vacker helgmorgon under våren. Det får bli då – men inte nu till Kristi Him. Jag önskar mej dit då grönskan kommit längre.

.

.


6 kommentarer

Landsbygdens ekonomibyggnader

Jag blev glad över att så många kommenterade inlägget om jordbrukets uthus, de ligger mej väldigt varmt om hjärtat och under min levnad har jag sett åtskilliga gå ”döden” till mötes. De betraktas ofta som ett onödigt besvär och ”ofräscha”. Ordet lada tycker jag tagit över hand som benämning på landsbygdens ekonomibyggnader. Ni som läser bloggen verkar i flera fall ha samma erfarenhet. Jättetack för alla bra kommentarer ni gjorde.


Universumets lagård i januari 2012 med fähusdel närmast och logen längre bort (vägg helt träpanelad, med springor).

Hans beskrev så bra i en kommentar sina referenser som påverkar de benämningar han använder sig av.  Annika H delar kunnigt med sig av de erfarenheter hon har haft från västra Småland. Precis som Annika skriver tror jag det är viktigt att vi som varit med då ett jordbruk var levande skriver ner och berättar i bilder och skisser hur uthusen använts.  Nästa generation har annars ingen aning. Jag vill nog påstå att det är en kulturhistorisk välgärning att få ur sig detta. Tids nog blir det museitjänstemän som sitter på kunskap men utan den viktiga egna erfarenheten av hur livet levdes med och i husen, lagårdarna. Själv skriver jag om min barndoms jordbruk (fast inte här på bloggen), både med egen erfarenhet och med den information jag fått via ”intervjuer” som antecknats i små anteckningsböcker och därefter renskrivits med datorns hjälp. Att alltid ha en liten antebok i fickan var länge mitt signum.

Den lagårdsbyggnad som jag har minne av är vinkelbyggd och innehåller lagård med plats för kreatur och höns, lagårdsvind, huven  med plats för gödselstack under tak, porten med hölage och rötrummet. Därtill vedbod med ”bovind” ovanpå. De här benämningarna förekom under 1900-talets andra hälft i Ångermanlands kustland.

Det är på grund av att byggnadstraditionen skiljer sig från landsända till landsända som de byggnadsvårdsbloggar jag har med i blogglistan är sorterade landskapsvis. Kanhända är de byggnader och den byggnadsteknik de uppförts i specifika för landskapet. Ändå tenderar nog byggnadsvårdsinsatserna i normalfallet att bli genomförda på ett likartat sätt över hela landet.

Jag tycker att en blogg är en trubbig diskussionsform och är lite ledsen över att jag inte vet hur man gör mer av den diskussion som påbörjades men jag vet faktiskt inte hur det ska gå till att få den fördjupad. Hade jag oceaner av tid skulle jag vilja skriva utförligare om lantbrukets ekonomibyggnader från olika landsändar här på bloggen. En ladugårdsblogg  :-)  Läs HÄR om Mitt Egnahems värmländska ladugård. 

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,