Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Decembersnö

Det här är byggnader som jag bara tycker så bra om.  Med alla sina skavanker och skevheter. Inget är akut, husen far inte illa.
decembersno
decembersno1
Älskar dem.
decembersno2
Med snö ser jag dem med andra ögon. Med nya ögon. Jag tycker det är vackert!

.

Annonser


3 kommentarer

Nöta på gårdstunet

Vi har alltså beslutat oss att leva våra liv med många gamla hus, ett levnadssätt som var så vanligt på landsbygden förr. Bostadshuset från 1910 vill vi inte bygga till och jag vill att gården fortsatt ska upplevas som en bondgård, som det småbruk det en gång var. Som exempel står trädgårdsmöblerna på marken.

Jag har valt att bygga till det separata huset som är tvättstugan/bykstugan samt drängkammare, med det som nu kallas annexet. Byggnaden förlängdes men taknockarna har inte samma höjd. Det skulle bli för ordningsamt och enhetligt med magasinet som ligger mitt emot. Här på gården har byggts till allt eftersom och att få två ”flygelbyggnader” med samma volym och höjd vore alltför mycket en blinkning till en herrgårdsanläggning.

För att komma till annexet med badrum (wc/d finns i bostadshuset), textilkammare och arbetsrum går vi över gårdstunet. I ur och skur. Och jag älskar det!
utsikt från annexet
När man sticker ut huvudet genom dörren till nya annexet har man den här vyn, en ny synvinkel på sädesmagasinet. Inte alls oangenämt. Magasinet byggdes 1924 eller strax efter, tegeltaket är aldrig omlagt. Underlaget är brädor på förvandring och nocktegel har aldrig funnits. Vi är väldigt kära i de gamla byggnaderna OCH byggteknikerna!

Oisolerade uthus kan användas till många olika saker. T ex för

nail torka tvätt på lina vintertid eller regniga sommardagar
nail sommarkalas och fler kalas
nail förvaring  av redskap och annat
nail vinterförvaring av trädgårdsmöbler
nail hängande förvaring av trasmattor

.


2 kommentarer

Hölada de luxe

hölada
Se så ståtlig den timrade höladan är trots lite brist på underhåll. Takets modernare plåt skyddar, det är grått vilket inte stör landskapsbilden på samma sätt som ett svart tak. Taket har ganska troligt varit täckt med stickspån som på kort tid grånar och börjar likna den silvriga färg detta plåttak har. På väggarna är stavspån spikade, gavelns spån spretar, de har endast spikats i ett lager.

Min tro är att kyrkorådets ordförande en gång i tiden bodde på den stora gården som ladan tillhör. När den gamla kyrkan täcktes med stavspån blev ett lager över – det köpte han och spikade på sin lada intill allfarvägen. Tänker jag. Och spånen räckte inte till alla sidor – de mot vägen var viktigast. Det är mycket ovanligt med stavspån på lador kanske man ska tillägga.

.


11 kommentarer

Hotad

lagård hotad av rivning lagård fr 20-talet
Den här ladugården från 1920-talet hotas av rivning då fastigheten är såld och de nya ägarna vill exploatera egendomen, stycka av tomter och bygga ett stort antal friliggande bostäder. Visst, byggnaden är helt obetydlig i det större sammanhanget men ett landmärke för närboende. Sakta men säkert utarmas landsbygden på äldre ekonomibyggnader. Det är dessa gamla ekonomibyggnader som lever farligt över hela vårt land. Några personer har lämnat in synpunkter på detaljplanen, en av dem är jag. Brukar ni engagera er i kommunala frågor?

.


Lämna en kommentar

Urgammal konstruktion

Den gamla logen och lagården som revs efter att vi plockat ner takteglet (förra inlägget), hade en mycket gammal typ av stolpkonstruktion. Jag tycker sådant är intressant så jag dokumenterade den med ganska många foton och visar här ett par bilder.  Och konstaterar sorgset att ännu en byggnad i en gammal byggnadstradition är borta for ever.

Logen var konstruerad med en stolpkonstruktion som levde kvar här in på 1900-talet. Taket består av åsar, rafter och en läkt av timmerbakar (de välvda kanterna på en timmerstock). Dessa var spikade i rafterna underifrån!!! Jag kan inte så mycket om stråtak så hur vanligt just det har varit, vet jag inte. Allt från stolpar till läkt var hantverksmässigt framtagna med täljyxa, inte sågade. (På fotot syns en sekundärt tillagd horisontell planka som inte fanns ursprungligen.)

Det var inget större fel på just den här logen förutom några rötskador på läkten på ena takfallet. Fotot är taget mot gaveln där den lägre tillbyggnaden fanns. Lagårdsdelen, som var timrad, hade säckat ihop.

Här i mitt Universum har logen en stolpkonstruktion med mittstolpe. Det är en s k MESULA konstruktion.  Den typen av byggnadssätt började användas under järnåldern – trots att vår loge och lagård har en moderniserad konstruktion från 1905 där järn ingår, tänker jag bakåt på historien och tanken svindlar… Järnåldern… Och det här är sånt som rivs för att det inte är modernt eller fint nog…

Så här såg taket ut då vi plockat ner tegelpannorna på den lutande takytan med tvåkupigt tegel. Detta var den yngsta delen av ekonomibyggnaden, trots det hade den vass under teglet som läktats upp med sågad läkt. I mitt Universum ligger vasstaket kvar på lagårdsdelen under tegelpannorna. Det tycker jag är bevaransvärt!

Det vi inte hann med förra hösten innan logen revs, var att hämta panelbräder. Jag hade så gärna sett dem på väggarna på vårt blivande nya uthus. Gamla bräder har ofta fått så vacker patinering av väder och vind, ytan är ojämn, kvistarna står upp ur träet. Joo, vackert tycker jag.


3 kommentarer

Apropå uthus

Det  finns en viss vånda med att bygga nytt uthus här i Universumet som ersättning för det rivna. Det nya får absolut inte bli för ”fint”, det måste anpassa sig till de andra byggnaderna här.  Och vi har misslyckats med att få tag i äldre begagnad panel men har ett lager med taktegel.

Den lilla lagården nedan, som fanns här i trakten,  tyckte jag mycket om utseendemässigt. Sadeltak med sinuskorrugerad, galvad men rostad plåt, stående rödslammad panel, litet vitmålat spröjsat fönster, port och dörr rödslammade lika väggarna. En vind fanns kan man förstå av gavelfönstret som skymtar. På högra sidan en tillbyggd del med fönster med annan spröjsindelning. En omärkvärdig byggnad men vacker och självklar i sin anspråkslöshet. Kalla det gärna traditionell ”arkitektur”.

Då fastigheten såldes revs den gamla ekonomibyggnaden för att bereda plats för ett dubbelgarage med litet förråd. Som oftast nu för tiden fick det nya uthuset samma fasadfärg som bostadshuset, samma panel, samma vita färg på portar och dörr som bostadshusets entrédörr och samma takmaterial. Taklutningen blev flackare  än tidigare. Ekonomibyggnaden har fått samma dignitet som bostadshuset.

MrsUniversum tycker om när uthus har annan färg än mangårdsbyggnaden om denna är målad med linoljefärg eller moderna färgtyper. Uthus ska inte vara lika ”fina” som bostadshuset, jag tycker om gradskillnad på tomten. Är bostadshuset målat med Falu Rödfärg tycker jag nog att uthusen också ska vara röda eller grånat omålade.

Det här är en gammal och kass bild, scannad från dia, på en lagård jag fotat under en biltur norrut. Plåttaket ser ut att vara återanvänt av något slags mindre plåtar, kanhända uthamrade tomfat. En fantastiskt charmig byggnad enligt mej. Visst, något underhåll skulle behövas (ser ett hål i taket, trasig fönsterruta) men antagligen värderas inte huset och det får förfalla tills det rivs.

Kalla mej ruinromantiker – inte mej emot… I vår träbyggnadskultur är omloppen på husen så mycket snabbare än i stenbyggnadskulturer. Jämför en svensk lada med Colosseum i Rom eller en egyptisk pyramid eller varför inte ett svenskt slott! Vårt kulturarv i trä försvinner så fort och vi människor har ett kort minne. För att förstå sin samtid är det viktigt att känna sin historia och detta är lättare med verkligheten framför sig, inte endast akademiskt beskriven i litteraturen – tycker jag.

Ett uthus som jag också gillar riktigt mycket är det som syns på bloggen Mitt Egnahem.  Virket och vedklabbarna framför gör det inte sämre!