Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Den oslipade diamanten

torshalla-stadskallarbron
torshalla
Det här är min närmaste tätort, den lilla staden. Av några av kommunens styrande politiker kallad ”den oslipade diamanten”, en fin ort som skulle kunna utvecklas så mycket mer om man satsar på den. Nästa år blir staden 700 år!
Översta bilden tog jag på Luciamorgonen då jag var ute för att se tillfartsvägarna som var upplysta av tusentals marschaller. Men de närmaste marschallerna finns bakom fotografens rygg. De andra bilderna tog jag någon timme senare då jag hade ärende med ett jobb till kopieringen.
torshalla-radhus
Vid det kullerstensbelagda äldsta torget, Rådhustorget, ligger den medeltida kyrkan och förstås Rådhuset. Torget används tyvärr som bilparkering och det är en stor nackdel för skönheten och känslan av att befinna sig i en gammal stad. Under december är den fina stora ljusprydda julgranen inklämd mellan ”plåtschabrak” vilket jag tycker är fulare än fult. Om det fina rådhuset från 1834 kan man läsa följande i Signums svenska konsthistoria:

”I den lilla sörmländska staden Torshälla byggdes år 1834 ett nytt och för tiden karakteristiskt rådhus. Över en tämligen rå stensockel reser sig den en våning höga träbyggnaden, en monumentaliserad borgarbostad. Huvudfasadens enda dekor är två enkla doriska pilastrar som utmärker mittpartiet och binds samman av en låg fronton. Fönstren är rektangulära, men porten i det tempelartade mittpartiet har gjorts rundbågig och omges av två smala likaså rundbågade fönster. Hörnen markeras med pilasterformade foder och taket är ett lågt sadeltak.
Så långt följer byggnaden det allmänna bostadsschemat för en mindre stad. Husets monumentalisering består i att en tornliknande uppbyggnad ”bryter igenom” sadeltaket i byggnadens mitt. Detta torn liknar med sin breda kvadratiska form och påtagliga tyngd övre delen av ett samtida kyrktorn. Tornet avslutas med ett platt tak från vilket en lanternin, ett kvadratiskt lusthus med pyramidtak, reser sig.”

Där uppe i ”tornet” fanns, tills Torshälla upphörde som egen kommun 1971, häktet. Rådhuset används nu till möten (nu senast ett månghövdat möte om stadsdelsförvaltningens vara eller inte vara), vigslar, café emellanåt – en underbar period kunde man äta enkel och god sopplunch där. Även Rådhuset är en oslipad diamant! Med en ”Hesa Fredrik”-lur på toppen tillsammans med en vindflöjel. Se här fler fina hus  den lilla staden.

Annonser