Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Kontroversiellt om takmaterial

För länge sedan gjorde jag en sammanställning över priser per kvadratmeter av olika takmaterial som normalt används på landsbygden. Om rangordningen fortfarande håller i sig har jag inte kontrollerat men jag förmodar att förändringarna sinsemellan är marginella. Så här blev min sammanställning då. Billigast överst, dyrast per kvadratmeter längst ner på listan.

  • Betongpannor är billigast
  • Trapetskorrugerad plåt
  • Pannplåt, varmförzinkad
  • Sinuskorrugerad varmförzinkad plåt
  • Eternit, fiberarmerad cement, sinuskorrugerad (Cembrit)
  • Trapetskorrugerad aluminium
  • Plåt som försöker likna tegel, ”Plegel”
  • Lertegel, tvåkupigt
  • Lertegel, enkupigt
  • Maskinhyvlad takspån
  • Handspäntad takspån


Spelar takmaterial någon roll egentligen? Foto från denna sida.

Inom de olika grupperna finns undergrupper. Pannplåt kan vara obehandlad eller med färgskikt, likaså är det med sinuskorrugerade cementskivor. Av någon anledning tog jag inte med takpapp som ju är det billigaste materialet och ett material som brukar gillas av byggnadsvårdare och arkitekter, ibland lagd med trekantlister under skarvarna. Inte heller tog jag med falsad plåt som ligger i det dyrare segmentet och där är skivtäckning dyrare än bandtäckning.

Lertegel är mer än dubbelt så dyrt som betongpannor. Varför slängs då fina lertegeltak? Förmodligen för att man inte förstår.
Dessutom finns flera andra rara (dvs. sällan förekommande) material och detaljer som en gång i tiden varit vanliga lokalt och som jag skulle värdera högt ifall jag ägde.

Precis som bostadsort, bostadsområde, storlek på bostad mm är kanske takmaterial också en socio-ekonomisk markör? Du väljer takmaterial utifrån ekonomiska förutsättningar, kunskap och utifrån vad grannar och bekanta väljer. ”Visa mig vilket takmaterial du har på bostaden och jag ska säga dig vem du är” :-) blir en parafras på ”Visa mig din bokhylla och jag ska säga dig vem du är!” Det här är naturligtvis att dra allt till sin spets, att generalisera. Man kan köpa ett gammalt hus och tänka att trp-plåten ska bytas till tegelpannor eller falsad plåt inom några år. Ifall man bygger nytt stämmer resonemanget nog lite bättre.

Byggnadsvård i sig blir med tiden mer och mer en klassmarkör, byggnadsvård är en insikt som man endera växer upp med, bildar sig inom eller utbildar sig till. Det är sån´t man inte får tala eller skriva om här i landet – klasskillnader finns ju inte här eller… Kretsen byggnadsvårdare har varit ganska snäv men ökar stadigt i omfång och det är väldigt glädjande för oss huskramare. Men byggnadsvård är absolut inte detsamma som husrenovering. Långt ifrån.

 

 


3 kommentarer

Rödehuset

rödehuset
Ett litet rött hus står och förfaller i min närhet. Falurött med rött lertegeltak. Likadant med ladugården. Det är bara att konstatera fakta men sorgligt är vad det är.

För övrigt byggs en del vita hus valda ur kataloger. New England-stilen är fortfarande på modet med svarta betongpannor. Även svart trapetskorrugerad plåt används till min yttersta förvåning. För mig hör det till en gången tid, den tid som var.

.