Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


6 kommentarer

104 års jubileum idag den 21 november

Nu vet vi exakt datum för inflytt i bostadshuset genom sökning i arkiven. Jodå, det var idag för 104 år sedan, alltså den 21 november 1910, som huset stod klart.  Då flyttade familjen in här i det nybyggda huset. Det var jättetrevligt att få veta. Först hade ladugården byggts, den byggdes några år innan . Under tiden bodde familjen kvar i den lilla staden där fadern hade åkeri med hästskjutsar.

1911 Nybyggt universum vintertid Nyinflyttat.

Familjen bestod av pappa Fredrik född 1863

mamma Augusta Charlotta född 1857

med ungdomarna

Agnes, 21 år (född 1889)

David, 19 år (född 1891)

och Berta, 16 år (född 1894)

Sen har arkiven berättat att med hit till Universumet följde en liten 4-årig pojke som hette Lars Gustaf Valter Larsson. Han var född i januari 1906. Han och hans föräldrar var grannar till familjen inne i den lilla staden. Så dog pojkens mamma den 28 december 1909 och pappan stod ensam med fyra barn. Under några år bodde pojken här i det hus som numera är vårt innan han flyttade tillbaka till sin pappa den 1 december 1913. De här uppgifterna har maken fått fram genom att spana i kyrkböcker och det visar hur familjeomsorgen fungerade innan socialförvaltning inrättades i kommunerna. Att släktforska ger många allmänbildande aspekter på hur samhället har fungerat under olika tider.

För övrigt har vi fått veta ytterligare mer om människorna här. I september hade lokaltidningen ett litet reportage från vårt Universum. Dagen därefter ringde telefonen och en okänd kvinna presenterade sig och berättade att hon kände igen gården i reportaget och berättade att hon kände till en del om människorna som levat här. Vi bjöd hit Ingrid 79, hon kom med gamla fotografier och plötsligt vet vi än mer om livet som levdes här. Att få kunskap genom nu levande personer är oslagbart och ovärderligt!


Lämna en kommentar

Krångliga handstilar och byggnadsvård

Nu har jag gjort det igen! Jag har anmält mig till en kurs i handskrifts-läsning som börjar denna vecka och pågår i totalt 6 veckor. Kort men underbart intressant.

För fem år sen gick jag också en kurs i handskriftsläsning som var både oerhört rolig och givande.  Men eftersom det alltid går att tränga djupare in i ett ämne vill jag fortsätta.  Självklart har jag nytta av det här i släktforskningen förstås, men främst vill jag lära mig att tyda än bättre för att snabbare och lättare kunna läsa arkivalier som jag kommer i kontakt med ibland i mitt jobb eller i samband med vården och kunskapen om mitt Universum. Jag  gillar biblioteks- och arkivmiljöer. mycket samlad kunskap och historia…

Det kommer att handla om majuskler och minuskler, öglebrytning, tyska stilen mm. På köpet får man sig till livs ett hum om tillvaron för människor förr. För jag gissar att texterna vi ska tyda kommer från kyrkböcker, bouppteckningar, domböcker. Handstilarna kan vara mycket vackra och kan man dessutom tyda dem är det extra kul förutom att själv lära sig skriva med dessa snirkliga bokstäver. Angenämt!  Skrivkonstens historia är i sig ett spännande ämne. Att tyda hieroglyfer prövade jag på då jag var riktigt ung – det var krångligt om något, tyckte jag.

I förlängningen  är handksriftsläsning en förkovran inom byggnadsvårdens område tycker jag, som har en bred definition av begreppet byggnadsvård. Kan man inte läsa handlingar som rör det egna huset, kan man inte heller alltid ta rätt beslut i byggnadsvårdsfrågor.