Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


7 kommentarer

Välavvägd förebild

sjoborre
Den här varelsens skal har funnits i min ägo länge nu. Den hänger på väggen i ateljén allt sedan den invigdes. Formen, färgen och mönstret är tilltalande och jag hämtade den utanför Norges kust, på den lilla ön Grip, för länge sedan.
När jag långt senare, under det som skulle kunna kallas en bildningsresa, insåg att den här varelsen var en förebild för ett av antikens arkitekturelement blev den än mer spännande. Där den hänger på väggen påminner den om tillvarons skönhet och balans. Och oförglömliga upplevelser.


  Den norska ön Grip i Møre og Romsdal fylke, Norge.

Annonser


Lämna en kommentar

Ett annat trädgårdsliv

Livias 11

Livias 10

Tänk er ett underjordiskt rum med väggmålningar föreställande en trädgård, ett landskap. Målningar som illusoriskt spränger väggarna. Jag fascineras både av idén och de vackra freskerna. Här finns många växter och fåglar avbildade i en skön komposition.

Livias 9

Livias 8

En exotisk gran :-)

Livias 7

Livias 5

Så här såg det underjordiska rummet med trädgårdsfreskerna ut. Måtten var 11,7 x 5,9 meter med en dörr på östra långväggen och högt sittande lunettefönster på kortsidorna. Det slutna rummet tror man var avsett som en sval plats för heta sommardagar, ett triclinium där man låg till bords och åt. Takfönstren på bilden är en senare lösning. Freskerna har konserverats och flyttats från Primaporta till nationalmuseet i Rom, till Palazzo Massimo.

Livias 4

Den målade trädgården/landskapet är omgärdad av en mur av sten men också ett staket med diagonalställda ribbor innanför.

Livias 2

Primaporta ligger cirka 12 km norr om Rom, och Livias villa var ett stort kejserligt komplex som byggdes cirka år 20 e. Kr. Idag är det en upphöjd platå med arkeologiska utgrävningar som pågått i omgångar sedan 1860-talet då resterna av villan återfanns. Jag besökte platsen en sommar för si så där 15 år sedan och det var stekhett. Efter att ha befunnit mej på platsen förstår jag idén med det slutna nergrävda rummet så mycket bättre. Arkitektur är platsbunden och kan inte upplevas helt genom fotografier eller museifragment.

Livia var kejsar Augustus gemål. I Primaporta anlade hon också en lagerlund och hade hönsgård säger annalerna. I princip samma ideal som idag, eller hur?

.


Lämna en kommentar

Vadstena

Jag gjorde trekvartstimmes stopp i Vadstena förra månda´n på väg till Skåne. Vadstena slott ville jag titta på igen. En pampig vasaborg som numera inhyser Landsarkivet. Dessvärre inte för min region, jag får åka till en modernare byggnad i Uppsala då jag vill forska bland  gamla dokument.

Gustav Vasa hade fyra söner – tre blev kungar efter farsan: Erik, Johan och Karl. Det sägs att Magnus hoppade ut från ett fönster från det här slottet och ner i vallgraven.

MrsUniversum fascineras över den huggna reliefen av kung Gösta i rundel ovanför huvudporten. Min och mångas bild av Gustav Vasa är mannen med ljust hår tvärt avklippt med rak lugg. Lite som renässansporträttet jag fällt in. Men ovanför porten på Vadstena slott avbildas han som romare med lagerkrans i håret, toga draperad runt kroppen och skägget ansat. En sann regent med antiken som förebild. Något förvånande, faktiskt. Men så visar det sig att porträttet i rundeln kom till vid en restaurering på 1800-talet och speglar alltså det århundradets syn på Gustav, det århundradets förhärligande av kung Gösta.

MrsUniversum älskar grekisk antik arkitektur men har sällan användning för sitt intresse. Så det är lite kul att kunna använda det vid vasaborgen. Vissa kallar det ovidkommande vetande… Så det så!  Många renässanssymboler finns med på porten in till borggården i Vadstena: portöppningen är rundbågig och profilerad, på var sida finns en kannelerad kolonn (jonisk kolonn men inte joniskt kapitäl – snarare doriskt), bakom denna pilaster med doriska kapitäl, entablement med förkroppad arkitrav som uppåt avslutas med en stigande karniskurva (cyma recta), arkitraven har triglyfer och metoper. Triglyferna har 6 guttae, på metoperna finns bland annat bukranier… Och så här kan man fortsätta. Jag gillar verkligen det här. Det finns en mening i det hela och jag tycker mig se den.

Och se, här är de klassiska formerna lite förenklade och överförda till trä. Vartenda dörrfoder, fodersockel, sockellist i mitt Universum har sitt ursprung i den grekiska arkitekturen. Minsta lilla allmogestuga har influenser därifrån. Det tycker jag är mäktigt. En av mina favoritprofiler är tandsnittet, det är de enkla kvadraterna/rektanglarna utkarvade längst upp ovanför överljuset på fotot. Tandsten råkade Halvan benämna det en gång vilket vi båda garvade länge åt.

Jag väljer ut ett hus från vandringen i sta´n. En vacker grönmålad grind leder in på gården. Det är underbart att strosa omkring i en stad och ha möjlighet att titta in på gårdarna. Både staket och plank hör staden till, men visst är det vänligt att kunna se in. Huset har skevat till sig genom tiden men har inte rätats upp, sympatiskt nog. Liggtimmer är allt bra elastiskt.