Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Färgstarkt och underbart

Titta vilken färgstark inredning. Titta vilka vackert och enkelt profilerade dörrfoder. Här skulle jag kunna bosätta mej.

Den ganska lilla byggnadens lilla vackra matsal, finrummet, är väl charmigt!?  Hit in bjöd man gästerna. Tallrikshylla upp mot talet. Trekanthylla på väggen. Inbyggd säng med tjusigt dekorerad öppning. Grönt, tungt draperi. Tänk att vara gäst här och få inta denna sängplats. Wow. WOW.

Just de här bilderna är tagna på friluftsmuseet i Haderslev, Syd-Jylland. Tror ni jag antecknade vad byggnaden hette? När den var uppförd? Nehejdå. Vacker var det hur som helst.

De här inbyggda sängarna i rummet intill matsalen är till för husbondfolket. Luckor att stänga till om kvällen. För att behålla värmen. Eller för att slippa se det obäddade under dagtid :-)

Den här typen av sängar tilltalar mej oerhört. I Carl & Karin Larssons Sundborn finns en sådan här gästsäng i biblioteket på övervåningen. Jag föreslår ibland uppdragsgivare, som vill ha ett nytt hus ritat, en sådan här lösningar i modern tappning men det har inte fallit någon på läppen. Varför? Antagligen lite för annorlunda, inte mainsteream just nu. Att tolka historien in i nutiden ger en extra dimension åt inredningar, åt arkitekturen menar jag. Och känner mej absolut inte låst till att bara uppskatta en enda stil men det innebär inte att jag i mitt eget hem ska ha allt som jag tycker är vackert. Man får välja utifrån de givna ramarna då man bor i ett gammalt hus.

Jag äger ett gammalt sängskåp från min mormors föräldrahem i mitt nordligt belägna ”fritidshus”. Det står i ett uthus och drömmen är att det ska få komma in i köket och bli dagbädd, bli gästsäng. Uppbäddat med det vackraste sänglinne och utsökta gamla textilier.
Pia som har bloggen om Odensvi i Dalarna genomför ett projekt som ser otroligt vackert och inspirerande ut. Här är tre inlägg från Odensvi om just bäddar: 123.

Läs och njut!

.

Annonser


7 kommentarer

Luta sig bekvämt tillbaka

De här två stolarna stod i köket fram till omdaningen 2005. De är anpassade att stå vid den plats där köksbordet stod då, vid fönstret där arbetsbänken är idag. De stod alltid på ett och samma sätt: med ryggen mot fönsterväggen. Varför? Jo, bakbenen är kapade för att man ska få en horisontell sittyta och inte glida av stolen. Och varför skulle man glida av ifall benen inte var kapade? Jo, golvet lutar så rejält, hehe… Den lutning vi bestämt oss att leva med, vi lever på husets villkor. Nivåskillnaden på köksgolvet är som mest 11 cm på 4,5 meter.

Då matplatsen flyttades till andra fönstret fick det konsekvenser för möbleringen. Stolarna funkade inte, de skulle behöva vridas 90 grader som vi nu har möblerat. Alltså är det lätt att dråsa av vilket vi erfor redan tidigare då oerfarna besökare flyttade en stol och satte sig ner :-)

Halvan muttrar ibland över de fina pinnstolarna vi nu använder, två är björkflammade och en ekådrad. De är nog bra men rackliga och han brukar gärna gunga eller sitta lite ”våldsamt” på stolar. Så han vill ha stolar med en annan konstruktion. Jag har tittat på nya stolar som kan tänkas passa men något slutgiltigt alternativ finner jag inte. Carl Malmstens Lilla Åland  är fin, visserligen pinnstol men mer gediget byggd än våra bonnastolar. Men några självklara alternativ finns inte tycker jag…

… förrän min andra hälft efter Målar-Marias ekådring av ytterdörren kom med den vanvettigt goda idén att vi ska fråga henne om att ådringsmåla några stolar också. De här två på bilden och två andra som står vid köksbordet på övervåningen. Ahhh, självklart! Vi öser ur förråden och slipper lagringsproblem!

Titta! De har varit ekådrade, ekkammade, en gång i tiden. Nu ska de här stolarnas bakben förlängas. Sen ekådrar Maria dem genom kamning.  Ett problem är löst  och att det kommer att ta tid att verkställa gör inget för det är inte bråttom, huvudsaken är att idén är kläckt. Så tycker jag det är med mycket – då tankearbetet är avklarat kan jag leva lugnt utan att det arbetet är genomfört.

De björkmålade pinnstolarna flyttas upp till övervånings kök där de kommer att passa som hand i handske ihop med det björkflammade slagbordet.

Ahhh, toppen…

Så här såg det ut i närliggande tid under en kort period i kökets historia då väggarna var svartmålade . Fastän de här två stolarna har nog stått så här nästan från det att huset byggdes och ganska snart satte sig och blev snett. Det var då bakbenen kapades.

Och när kammaren är klar kommer jag att köpa en ny stol till Halvan som han kan sitta framför kaminen och lägga in vedträn och njuta.  Det dröjer länge tills dess men en Arka ska han nog trots allt få…

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,