Kometstjärnan

Ibland öppnar jag dörren till den svala salen, stiger in i och bara njuter av stillheten och det svaga ljuset av adventsstjärnan i fönstret. Novemberkaktusen blommar lite förstulet, den har blommat länge nu eftersom det är så svalt här inne. Men snart blir det varmare, julen ska in med liv och lust och dofter. Det är dan före dopparedan som detta ska ske.

Det strålar en stjärna förunderligt blid,
i öster på himlen hon står.
Hon lyst över världenes oro och strid
i nära två tusende år.
När dagen blir mörk och när snön faller vit,
då skrider hon närmre, då kommer hon hit
och då vet man, att snart är det jul.

Ty julen är härlig för stora och små,
är glädje och ljuvaste frid,
är klappar och julgran och ringdans också,
är lycka oändligen blid,
är ljus, alla ögon då stråla som bäst,
och stjärnorna tindra som mest
och där ljuset är, där är det jul.

Jeanna Oterdahl (1879-1965)