Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


9 kommentarer

Foga om kakelugn


kakelugnsfog1
Det här receptet på fogmassa använde jag då jag fogade om kaklet på kakelugnen:
2 dl krita
1 dl titandioxid
1 äggvita
mjölk

Ingredienserna rörs ihop så fogmassan får en relativt fast konsistens. Den ska vila minst 30 minuter så att kritan får svälla.
kakelugnsfogning
Med en gummispackel stryks massan ut i alla fogar. Men på snirkliga krön och gesimser är det lättare att ta fingrarna till hjälp. Efter fogningen tvättar man bort överskottet med en blöt svamp med rörelser diagonalt över fogarna. I stora fogar behövs ytterligare fogmassa eftersom det bildades sprickor i breda fogar då massan när den torkar. Ny tvätt med blöt svamp. När fogarna torkat polerar man upp kaklet med en torr bomullstrasa – det blir ett slående resultat. Se bara på före och efter-bilderna:
kakelugnsfog5
kakelugnsfog2
kakelugnsfog6
I fogarna på bilden ovan ska överskottet tvättas bort.
kakelugnsfog3 Innan fogning.
kakelugnsfog9 Klart!
kakelugnsfog8
kakelugnsfog7
kakelugnsfog10
Lucka och andra kromdetaljer poleras med metallputs. Min lucka är stämplad Pontus Holmberg, Eskilstuna. Han var fabrikör och startade tillverkning av kakelugnsluckor, knivar och dolkar 1876.

Grangolvet av parallellsågade bräder kom på plats 1924 då övervåningen inreddes och blev bostad för den äldre generationen i samband med överlåtelsen av gården till barnen. Golvet, som speglar sig i luckan, fernissades då med pigmenterad fernissa. Vår insats är att ha fernissat det med opigmentrad fernissa.

.

Annonser


10 kommentarer

Vitrinskåpet

skåpet
I övre farstun står skåpet á la 80-talet. Skåpet som under sommaren får prickigt tyg som solskydd för här ligger den blekande  morgonsolen på väldigt starkt. Skåpet har fått en flerårig tillfällig plats här.
skåp
Här inne döljs min naturaliesamling av växter och stenar. Och lite annat ryms också på ett hyllplan.
Till julen töms övre halvan och där kommer skålar och fat med allsköns godis och karameller. Superställe eftersom det är liiite otillgängligt eftersom man inte rör sig här varje del av dagen och dessutom är det svalt eftersom att i farstun hålls temperaturen nere då dörrarna ut till den stängs. Choklad kladdar inte i den temperaturen.
succulenter
På fönsterbrädan står suckulenter som trivs då det är svalt. Mer sol ska de egentligen ha under vintern men de verkar hur som helst trivas med sitt läge. Att vistas här är så mycket bättre än att vara placerad ovanför en radiator. Apropå temperatur så har frosten slagit till rejält i veckan. Det är en mycket vacker morgon idag med sol  över vitt, frostnupet gräs…

.


5 kommentarer

Fullbårdat

Jag har ganska länge tyckt att det saknats en tapetbård i sovrummet. Jag vill ha en diskret och smal bård som inte går ner på Linnétapetens distinkta växtplanscher.
funkisbård1
Så – när jag beställde den vackra blommiga tapetbården till salen köpte jag samtidigt några meter av en funkisbård i original. Den går i grönt/grått likartat tapeten.
bård2
Här en bild innan bården klistrades upp.
bård på plats
Här har bården kommit upp. Skillnaden är inte stor men det är den detaljen som nu gör rummet fullbordat :-) Ser ni ett streck under bården är det en vajer som är fäst från vägg till vägg för att kunna hänga upp textilier/gardiner. Vajrarna finns längs fönsterväggarna och jag hann ta bort dem innan jag dokumenterade ”före bilderna”.
funkisbård2
MrsUniversum är nöjd!

.


1 kommentar

Naturen är vacker

kakelugn2
Det behövs så lite för att få julkänsla. En grankvist i rött sidenband på kakelugnen kan räcka. MrsUniversum är inte så mycket för tomtar och annat pynt förutom i granen. Men hennes man placerar traditionstyngda gamla tomtar här och var på de mest oväntade ställen. Vi är präglade av olika mödrar. Nå, han får väl hållas då! Lite annorlunda könsmönster kan vara lämpligt att puffa för :-)
kakelugn1
Nu när vi har riktig vinterkyla eldar vi i kakelugnen som står i sovrummet.  Förutom att det ger skön värme är det trivsamt. Ja, under julhelgen har vi eldat i alla våra vedeldade värmekällor. Vi är lediga och har all tid i världen att stoppa in vedträn nu och då. Här infinner sig lugn även på så sätt att inga datorer finns i bostadshuset (jag går ut till ateljén när jag bloggar), telefonerna placeras osynligt men inte ohörbart och används bara för att svara på uppringningar och meddelanden, den fasta telefonen står förstås där den står, vi har bara åkt en gång till affären och det var för att handla mjölk. Och att lägga pussel är en väldigt rogivande sysselsättning precis som att läsa skönlitteratur och spela sällskapsspel. Det här ger mig behövlig sinnesro!

Och emellanåt bjuda in till gemenskap kring matbordet. För första gången någonsin har vi i år lagat till julrätter av vår egenodlade grönkål och palsternackor förutom den klassiska ”måstematen”. Under de senaste åren har egna traditioner skapats efter att under många år ha firat julen på annan plats. Det här känns riktigt gemytligt.

 

D E C E M B E R

Den första snön liknade
det sista smöret, utskrapat
över markens hårda bröd

Adventsstjärnorna tindrade
i himlens avlägsna förort

Leif Nylén

.


4 kommentarer

Att sila ljus

Köpte textil för några veckor sedan, tyll i två kulörer.  Det blev till enklaste gardiner som inte hindrar ljuset att komma in utan silar det lite försiktigt. Tygstyckena är upphängda över nästan osynliga vajrar som är sträckta längs rummets båda fönsterväggar.
sov3
sov2
sov1
Gardiner hör inte till vanligheterna i detta rum, men lite mer ombonat blev det allt nu när vinterhalvåret börjat.


Så här var upplevelsen innan fönstertextilierna kom upp. Fotot ovan: Gunilla Welin

.


6 kommentarer

Att svinga sig i

Upp till övervåningen, här i Universumet, leder en svängd L-formad och platsbyggd trappa. Den är trivsam och lätt att gå i. På gångsidan finns en rund ledstång.
trappa2
På trappspindelns sida (det centrum trappstegen löper runt) finns en lösning mot fallrisken som vi har låtit sitta kvar från förr. Det är ett rep som splitsats i båda ändar och på övervåningen är fäst i en ögla (inte krok och kan därmed inte lossna) i en takbjälke…
trappa1
… och den nedre änden är fäst i en krok i mellanväggen.
trappa3
Repet löper som en lian mellan våningarna. En säkerhetslina att ta tag i om man halkar eller känner sig osäker. Eller för lite större barn att leka Tarzan i. Vi anar att repet är uppsatt av de tidigare ägarna Agnes och David när de blev gamla och behövde en extra säkerhet. Vi gillar lösningen och för den gärna vidare så här på bloggen. Jag har fått frågor om hur man kan lösa problemet med en obekväm trappa och tipsar om detta förslag som en del av en lösning om en handledare är svår att få till. Tofflor med gummisula kan också vara en fördel att använda. Platsbyggda trappor ska man ju vara rädd om och inte riva alldeles i onödan.

Personligen älskar jag trappor utan vangstycken, sådana platsbyggda trappor som ofta finns i gamla hus. De är så precisa.

Edit. Har fått veta att repet var det enda fallskyddet/handledaren då Agnes och hennes bror David bodde här. Den runda tvådelade handledaren, som jag såg till att ersätta med den nuvarande, sattes upp på 70-talet då huset var fritidshus.

.

 


2 kommentarer

På upphällningen

Julen är över.
Fast i skåpet i farstun på övervåningen finns rester kvar. Godis som inte hanns ätas upp innan vi åkte bort.
Varje år blir två hyllor i skåpet tömda, stjärnor uppsatta på bakgrunden och hyllorna fyllda med godis och julsnaps. Hemkokt och köpegodis om vartannat, men mest hemkokt.


Läget i den svala farstun är perfekt. Godiset håller sig i form och kladdar inte så mycket. Det står heller inte inom räckhåll från soffan :-)


Annars är skåpet det jag kallar mitt naturalieskåp. Jag har keramikskålar fyllda med olika sorts löv, frukter, ollon, frön, blad. På andra hyllplan finns stenar och andra geologiska minnen. Skåpet har jag ritat och fått tillverkat. Framöver ska det flyttas från sin mångårigt tillfälliga plats.


Igår, på Tjugondag Knut, bars granen ut trots att den var grön och grann och hade kunnat leva inneliv ett tag till. Nu får den göra tjänst vid fågelbordet som matgömma och skydd åt småfåglarna. Tack och hej, leverpastej!


2 kommentarer

Vilsamt


På sommaren både vaknar och somnar man i solsken. På bilderna kommer kvällssolen in i sovrummet, det är varmt och fönstret står öppet.

På vintern eldas kakelugnen ifall det är väldigt kallt ute och dörrarna till övre farstun hålls stängda. Läs om lilla istiden och hur människan historiskt ordnat sitt boende för bra inomhusklimat : http://www.svd.se/kultur/understrecket/kakelugnen-varmde-under-lilla-istiden_7941320.svd


Så här kan det bli med kamerans panoreringsfunktion. En härlig kväll som jag med kameran inte till fullo lyckades fånga :-)

.


4 kommentarer

Glädjefnatt

Min novemberkaktus har fått glädjenatt. Och jag med.

Då jag härom veckan tittade lite hastigt på den såg jag på kvällen ljusa fläckar nertill. Vid närmare undersökning var det några små knoppar. De utvecklades på sidan mot fönstret. Jag vände novemberkaktusen försiktigt och en väldigt stor mängd knoppar blev synliga.  Ljuset har fått den att vilja blomma mera på ena halvan. Jag kan inte påminna mej att detta hänt förr!

Den här årstiden når solen in genom västerfönstret också så trots att jag vände ampeln får den sol – om än på kvällen. Härliga tider!

.


4 kommentarer

Om Linnétapeten

Ursprunget till Linnétapeten som vi har på väggarna i sovrummet kommer från Hammarby, den rusthållargård som Carl von Linné (1707-1778) köpte till sig och sin familj år 1758. Han lät bygga en ny mangårdsbyggnad som stod klar 1762. En vacker och välbevarad gård är det som är väl värd ett besök.

Hammarby. Från skrivrummet in mot sängkammaren.  Det är planscherna närmast kameran som tryckts som tapet. Foto Hans Hammarskjöld ur boken Carl von Linné, av Wilfred Blunt.

De gamla växtplanscherna som Linné tapetserat väggarna med finns kvar i skrivrummet och sovkammaren. Inredningen är tidsenlig med det nötta skrivbordet, hans herbarieskåp där de pressade växterna låg, stolar mm.

Skrivrummet. Foto hittat här.

Till Linnéjubiléet år 1978, 300 år efter Linnés död, genomfördes ett samarbete mellan Linnésällskapet och Duro AB i Gävle. En specialtapet togs fram. Tapeten var en parafras på växtplanscherna i Linnés skrivrum, med ett 6 olika planscher noga tecknade i grågrönt mot krämvit bakgrund, grafiskt väldigt vackert.

Inne i sovkammaren hade Linné kant i kant satt upp färglagda originalplanscher av den tyske botanisten Georg Dionysios Ehret, en samtida kollega som var mycket skicklig på att avbilda växter. Bakgrunden till tapeten är de lösbladsplanscher Ehret sände till Linné för att få växter identifierade.

Men det är inte Ehrets teckningar som är förlaga till Durotapeten, utan planscher från Linnés skrivrum.  De är tecknade av den resande franciskanermunken Charles Plumier som under andra halvan av 1600-talet tog sig över Atlanten flera gånger för att studera växter på bland annat Haiti och Martinique. Teckningarna av dessa exotiska växter publicerades senare av Johannes Burman i verket ”Plantarum Americanarum”, utgivet under åren 1755-1765. Även här hade Linné anlitats för att identifiera och namnge de avbildade växterna. Som tack för sina insatser fick han en omgång obundna planscher som han enligt en besökare år 1765 hade klistrat upp på väggarna i sin skrivkammare.

Mönstervalsen till den nyare version, tapeten som togs fram till jubiléet 1978, har Duro AB överlämnat till Handtryckta tapeter, tapettryckeriet på Långholmen som nytrycker den igen

Jag köpte ett antal rullar på 1980-talet i väntan på att få användning för dem, det var ikea som hade dem i sitt sortiment. Jag föll bara pladask för mönstret och kände att de här måste jag bara få nytta av någon gång i framtiden. Så blev det äntligen efter många år då jag flyttade till Universumet.  Sådant är mitt liv – allt måste inte ske genast – men det kan vara bra att lägga upp ett lager om man har möjlighet ;-) Jag har faktiskt kvar några rullar fortfarande.

Det här är Duros tapet som började tillverkas 1978. På bilderna är tapeten blekare än i verkligheten.

Här ett vykort med Linnés Hammarby. Förrförra sommaren gjorde vi ett besök där, det var mitt senaste besök. Eftersom det inte är tillåtet att fotografera inomhus har jag inga egna interiörbilder.

Vy uppifrån Linnés eget brandsäkra museum på höjden bakom gården. Missa inte en vandring upp dit och i den skogklädda delen av tomten med slingrande stigar om du besöker Hammarby i Danmarks socken söder om Uppsala.

MrsUniversum tycker mycket om naturligt grånade spjälstaket. Det här ser extra avskräckande ut pga sina spetsade toppar. Visst är det vackert på rätt plats! Talar ett 1700-talsspråk.

Jag har läst:

* en artikel i Dagens Nyheter om den s k Linnétapeten inför 300-års jubiléet för Carl von Linnés födelse från år 2007

* Carl von Linné, en biografi av Wilfred Blunt 1971 med svensk översättning 2001

* Carl von Linné. Boningar, trädgårdar och miljöer av Marita Jonsson 2003

* Jag tänker på Linné: han som såg allt av Karin Berglund 2007

Samtliga böcker kan jag rekommendera. Blunts bok var mest faktarik och något mindre patriotisk än de övriga. Carl Linneaus var en fängslande person. Av hans svenska reseskildringar är jag mest bedårad av den första, hans lappländska resa.

.


2 kommentarer

Hörnhylla på nytt

I köket på övervåningen fanns två hörnhyllor då jag flyttade hit. De var omålade men väl brunbetsade. De satte vi inte tillbaka efter pappspänningen och omtapetseringen. Men de finns kvar i gott förvar.

I somras blev jag så oerhört inspirerad vid besök i en välbebevarad kulturhistorisk gård där jag såg en hörnhylla. Självklart ska åtminstone en av hyllorna upp. I samma hörn. Om än på lite lägre höjd än tidigare, den vilar på listen som avslutar boaseringen.

Här provar jag om det fungerar och det gör det ju väldigt bra. Hyllan ska bara målas.

Alla som följt bloggen vet att jag har en fallenhet att tycka om äldre tiders lösningar, ibland i nutida tappning.  De kan vara så enkla och suveränt vackra. Lika många som känner mej i verkliga livet vet att jag gillar modern formgivning. Det är gott att ha båda! Men i mitt nuvarande boende i Universumet har det moderna fått stå tillbaka.

Det är mörkt inomhus nu, särskilt i hörnen, så jag har ljusat upp bilden.  Hyllremsan i röd och vit plast har funnit sin plats.

Vad som ska stå på hyllan är inte slutgiltigt. Den gamla psalmboken står annars i ett skåp. Den har tillhört Brita, mor till husets första matrona Augusta Charlotta.

Med denna hylla finns ännu en yta att placera grejer på. Svårt! Kanske borde en modern skulptur ha sin plats här.

 

Jag gillar bättre att samla grejor i burkar och skåp och bara ta fram ibland för att titta och njuta av. Här är snäckor och en mycket tjusig sten. Några av snäckformerna är pasta. Vad ska man göra med alla föremål med affektionsvärde? Slänga dem går ju inte för sig i min värld.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


8 kommentarer

Det gamla köket

Då köket på andra våningen här i huset inrättades 1924 fanns inget rinnande vatten och  inget avlopp över huvud taget indraget i huset, inte heller på bottenvåningen. De gamla föräldrarna som flyttade in här hade samma standard som de vuxna barnen som tog över jordbruket och som bodde på bottenvåningen.

Det lätt att behålla och bevara köket här uppe. Järnspisen får vara kvar som värmekälla med kokmöjlighet och diskbänk/arbetsbänk är förvaringsutrymme. Det här river vi inte ut.

Zinkbänken var vitmålad men vi skrapade bort färgen. Fortfarande syns skrapriktningen, hur vi ska få bort den vet vi inte riktigt.

På bilderna har MrsUniversum försökt att rekonstruera hur det såg ut då man bodde här. Varmvatten fick man från cisternen vid vedspisen om det inte värmdes i panna på spisplattan. Disktrasa av bomull eller linne användes förmodar jag, en disktvaga likaså. Tändsticksaskarna Solstickan med Einar Nermans kom först 1936 och då var det askarna små antar jag, inte stor som den på bilden.

Råttfångaren är livs levande och nutida, en riktig favorit!

Innan emaljerade kärl kom användes materialet koppar. Den här bunken rymmer 13 liter.

Diskbänkskåpet har upphöjd kant för att vattnet inte ska rinna över. Snedfasningen av hörnet är klassiskt för att lättare runda det utan att stöta i. Här i huset finns många 45 graders avfasningar. Sockeln runt diskbänken är lägre än sockeln i övriga köket, den är även oprofilerad.

Om emaljkärl kan man läsa mera  HÄR.

Stänkskydd mot fasspont och murstock av samma zinkplåt som nubbats fast. Den emaljerade hinken med trähandtag bar man in vatten i.  MrsUniversum får se till att ta fram en skopa till hinken. Och så ska jag kanske ta fram den vitemaljerade tvålkoppen. Vilket diskmedel som användes vet jag inte men det kan väl inte vara omöjligt att ta reda på…

Det enda av det som visats som inte återfanns här i huset är disktrasan, spånkorgen och trasmattan jag vävt. Allt annat är kvar sedan gammalt. Slaskhinken kanske var en galvad hink. Jag tror att den stod i vänstra skåpet men säker är jag inte.

Så här ser det normalt inte ut här i gammelköket, fast det är trevligt att försöka iscensätta för att förstå hur livet med vardagssysslor levdes förr i tiden här i huset. Jag tycker detta är väldigt roligt, lajbans.  Nästa gång jag gör det tar jag vatten i hinken, hett vatten och diksmedel i baljan, skopa till hinken och odiskade kaffekoppar med sump i  ;-) .

Uppdatering: insåg att jag kanske bör visa hur kökshörnan ser ut i dagligt bruk.

HÄR kan du läsa hela inlägget om hur köket används idag.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,