Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


6 kommentarer

Solrosvärme


Kakelugn med jugendslingrande solrosor.
Jodå, så kan man också göra.

Än behövs värme. Men den 6 juni planterade jag ut de dahlior som jag satt ner i kruka för några veckor sedan och även de som legat torrt och mörkt under hela vintern. Dahliasortimentet som odlas ökar hela tiden ska ni veta. Samma dag sådde jag i kökslandet – det är ovanligt sent men jag ser fram emot en grönskande och prunkande odling så småningom.

I samma veva togs äntligen innanfönstren ut. Det har varit kyligt länge nog men nu ville jag kalla fram sommaren.  Jätteskönt att det är gjort.


2 kommentarer

Gula rör


Under påsken åker de gula plaströren fram i köksfönstret. Eftersom här under fönsterbrädan och radiatorskyddet finns ett ”element” trivs väldigt få krukväxter här vintertid. Då är det trevligt att få ”liv” här genom färgglad död materia.  Plus att det ofta ligger en levande katt och gonar sig ovanför värmen. Fast så här framåt våren är det också utelivet som lockar henne.

Utomhus har påskliljorna börjat slå ut och de får stå kvar för rådjuren trots att de inte är inhägnade. Tänk om jag hade vetat allt vad jag nu vet då jag flyttade hit – men jag lär sig genom att prova mig fram, och att läsa om odling.


8 kommentarer

Drängkammare

applen
I lördags gjorde vi 5 kg äppelmos här, höstens tillverkning hade tagit slut.
kammare1
kamin
Halvan flyttade före jul in i det nya arbetsrummet  i annexet som jag ritat till honom. Där håller han fortfarande på att gå igenom och sortera saker. Hans förra arbetsrum städades nu rent med såpvatten. Det rummet nu ska användas till förvaring inför kommande projekt. Äntligen friställdes vedkaminen som kan värma upp rummet med rekordfart. När rummet har agerat förvaring klart ska väggarna här målas om och golvet fernissas. Detta rum byggdes för gårdens dräng en gång i tiden.


Lämna en kommentar

Spissvärta

svarta-jarnspis1
Här i köket på bottenvåningen finns en enkel järnspis No 527 från Skoglund & Olson Gjuteri & Mekaniska Verkstad i Gävle. På övervåningen finns en Nr 4 från Näfveqvarn. En av julförberedelserna är att svärta järnspisarna. Det är inte alls krångligt, att köpa färdig spissvärta på tub eller burk är inget hemmansköp. Har man svärta hemma är det bara att rengöra och smörja in spisens yta och spisringarna.
svartad-jarnspis2
Svart som natten med en skyddande yta :-)

Jag hittade en anteckning med ett tips jag skrev ner då jag gick igenom äldre priskuranter för järnspisar i samband med ett uppdrag i ett slottskök där jag ville datera en riktigt stor gjutjärnsspis av märket Bolinder. På Kungliga biblioteket hittade jag då också ett tips i en katalog för J & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad i Stockholm. Det kanske inte heller var så svårt att åstadkomma om ingredienserna fanns hemma.

För att spisen ska behålla ett vackert utseende öfverstrykes densamma med slammad blyharts fuktad med öl; innan detta börjat torka, gnides ytan med en hård borste tills den bliver fullkomligt svart och blank.

800px-Industriutställningen_1866c
Så här såg Bolinders avdelning ut i industrihallen på Stockholmsutställningen 1866. Det var många varianter av då otroligt moderna järnpisar företaget visade upp!
jarnspis-o-ljusbarare
Det här spishörnet är kökets mörkaste hörn under vintern. I år har jag placerat en värmeljushållare av smidesjärn med glaskopp över spisen. Eldas det inte i spisen, eldas ljuset och tvärtom.


4 kommentarer

Golvvärme

golvvärmen igång
Idag kördes golvvärmen igång lite försiktigt. Elektrikern som lade golvslingorna var här och kopplade in den.
värmeslingor
Så här såg det ut en gång för länge sen.
aa
Denna bild togs innan golvet var fogat.
Än återstår en hel del att göra här. Fogning av mosaik till exempel samt att få sanitetsporslinet på sina platser.
Varje delsteg känns så bra.
Bråttom? Vi? Nej :-)

.


6 kommentarer

Höstgult

Helgen gick och vi satte innanfönstren på plats. Det tog rikligt med tid då samtliga rutor putsades. När det är färdigt lägger sig lugnet i huset. Vindbrus och fågelljud hörs inte längre in. Inte ens tranornas trumpetande på avstånd når in. Vi har fortfarande två av dessa stora fåglar kvar här på åkrarna. De äter korn från den skördade veteåkern inför flytten söderut.
trådgardin1
För första gången sedan långt tillbaka kom 70-talets trådgardiner upp i kammaren. De satt här vid flytten hit och jag ogillade dem starkt men tvättade dem och pulade ner dem i en textillåda på vinden. Nu har jag förändrats och dessa tunna saker hänger på plats igen :-)
trådgardin3
70-talsmatta
En plastmatta, även den i 70-talsanda i brunt, orange, svart och vitt inköpt i somras på Erikshjälpen, fick sin plats i köket.
innanfönster på plats
Men på övervåningen blev allt som det var i våras då innerfönstren togs ut.

Vi kör uppvärmning i fyra steg på hösten då kylan börjar komma och innan elradiatorerna körs igång.

1. byter till vintertäcken
2. sätter in innanfönster
3. eldar i kaminen
4. använder elektrisk värmedyna

Det är en förnöjsam tågordning. Har man värmedyna kan man hålla rätt låg temperatur i sovrummet. Dynan slås på 1/2 – 1 timme före isänggåendet och slås av ganska snart efteråt. Steg två har alltså inträtt i helgen.

.


1 kommentar

Skorsten ovan nock

Tittade igenom bilder från förr och ser att i juni är det 9 år sedan de här två glada männen murade om vår skorsten. Foton från den 4 juni 2006.
skorstensmurare
Hasse och Bengt gjorde arbetet med den äran!
skorsten ovan nock
En hel del annat har också hänt exteriört sedan dess. Papptaket på farstukvisten är bytt, den svarta tp-plåten på taket har ersatts med enkupigt lertegel, norrgaveln har fått ny panel för den var otät och skadad, huset är målat med ljusröd slamfärg, ytterdörren har ekådrats, ett lärkträd har kapats, äppelträd har fallit av sig självt och nya fruktträd planterats.

Livet är ständigt pågående.
vy fr taket
Vy från taknocken. Då.


4 kommentarer

Väntan

färgstarkt
En bild på mitt lilla kära hus. I bakgrunden står lärkträden som färgrik fond.
Vi har gått in i en årstid då skorstenen kommer till användning ibland. Men just nu är det varmt och fuktigt ute, mycket mörker på mornar och kvällar.
Längtar tills snön faller.

 

N O V E M B E R

Mörkret talar med en annan röst
som om det bodde här i huset
och inte bara kommit på besök
 
Det tvekar om det ska släppa in oss

Leif Nylén

.


5 kommentarer

Vindtäta med kalkbruk

Vi fann att vårt kök hade ytterväggarna tätade på insidan med kalkbruk då vi började ombyggnaden. Det var 2004. Här var alltså inte lerklinat som det var i andra rum här i huset.
vindtätning5
Så här såg det ut under tapeten. Några sprickor fanns men putsen satt bra, det var bara i ett hörn som vassmattan syntes lite. Alla ytor dokumenterades innan jobbet började för minnet är kort som alla vet.
vindtätning2
Vi pratade med muraren som i samma veva hjälpte oss med murstocken och undrade om han kunde täta sprickorna. Hörnet med vassmattan putslagade han men i övrigt sa han:  Äh, det fixar ni själva. Han lämnade en rulle kalkbruk efter att ha putsat murstocken och det använde vi. I det här hörnet med lagade putssprickor står numera diskbänken.
vindtätning3
Sprickorna är lagade. På jämna avstånd fanns reglar som använts att dra rivbrädan mot för att få putsen jämn. Reglarna användes sedan till att spika fast pappen i, spännpappen som sträcktes då den torkade och blev ett perfekt jämnt underlag för tapeten.
vindtätning6
I hörnet där två ytterväggar möts hade en del kalkputs fallit ner så vassmattan var synlig.
vindtätning1
Fönsterfodret togs bort och papp kom att spännas in mot fönsterkarmen som förr, där fanns ju fäste för spikarna/nubben.
vindtätning4
Här är ytan lagad och därefter pappspänd, pappen har ännu inte torkat och slätats ut helt.
Vi sparade tapet o papp på resten av den här väggen som syns i fonden (tapeten syns under fönstret) och pappspände ovanpå utan att ha tittat till putsytan. Bara för att den gamla tapeten ska få vara kvar till nästa generation byggnadsvårdstalibaner tar över ;-) Det var så trevligt för oss att finna gamla tapeter och orörd puts under 70-talets skivor. Kanske finns det andra i framtiden som blir lika glada åt gammal orörd byggteknik som vi.
köket1sv-v
Så blev det.
köket1
kök2sv-v
köket2
Kalkputsen gör nytta som vindtätning och som underlag för glasmosaiken. Skulle vi ha knackat ner den hade vi gjort en hel del onödigt arbete och enbart en pengaförlust. Glada är vi för vår kalkbrukstätning. Och MrsUniversum fick lära sig något nytt om äldre byggteknik :-)

Då jag skrev om tätning med lerklining på insida väggar fick jag en kommentar från Varghedens islandshästar som berättar att två cm lerklining motsvarar 10 cm mineralull vad gäller isoleringsförmåga. Di gamle visst vad de gjorde!!! Kalkbruk torde också ha bra isoleringsförmåga. Undrar varför man valde den dyrare kalken här i köket jämfört med den billigare leran i andra rum?

.


6 kommentarer

Vedspisens vattentank

Jag tycker det är härligt att elda i vedspisarna våra. Det ger en skön värme och ett fint sprakande. Att koka kaffe där är inte heller dumt. Ja, även laga mat ibland.
tank2
Till vardera av vedspisarna här hör en vattentank av koppar. Den är ett minen från den tid då varmvatten inte kom ur kranen vid diskbänken. En bra anordning då (tanken är förtent invändigt) men inte behövlig idag.
Tank1
Då vi inte använder varmvattnet ur koppartanken numera är det risk att vattentanken spricker av värmen från elden om den är tom. Förut fyllde vi på vatten då och då eftersom det dunstar.
tank3
Numera har vi fyllt den med sand som utjämnare av värmen. Det är enklare så. Ett tips till den som inte kommer ihåg att fylla på vatten och inte löst det hela redan.


4 kommentarer

Låt kylan komma!

Nu har vi satt in innanfönstren. Nu är huset vinterbonat. Nu tänder vi levande ljus. Nu kan vi elda i kamin, vedspisar och kakelugn. Härligt!

englas
Enkelglas.
e med innerfönster
Samma fönster med innerbågen på plats. För fasta bågar används koppelskruv lika den på översta bilden, men på bilden är ett fönster öppningsbart vintertid och då sitter vred på öppningsbara bågen.
Mellan de flesta fönsterbågarna används de sandkorvar / dragkorvar jag sytt. Lätt att plocka fram år efter år om man väljer ljusäkta textil.

Nu kan den klimatologiska kylan få komma.
.

.