Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Naturlig imitation




Blommor, frukter och bär av porslin tillverkade av Vladimir Kanevsky. Mycket mer utsökta än vad mina foton någonsin kan visa.

Google visar flera.

Annonser


11 kommentarer

Tvättklocka

Jag kan inte låta bli att intressera mig för hushålls-sysslorna förr i tiden.
Tvättklockan patenterades på 1940-talet och gjorde säkerligen tvättjobbet lättsammare för kvinnorna som hade en eller två sådana. Men snart nog kom tvättmaskinen som allra bästa hushållshjälpen.



Tvättklockan på bilderna såg jag i funktion i somras i gamla Linköping.

Läs mer om tvättklockor här. Och om storbyk förr.


2 kommentarer

Ägg-ägg-ägg-uppå-tårta


Se så fin höna gjord av återbrukade plastkassar står på blombordet i salen. Den har hängt med några år nu – tack för den ML!

Att plocka fram hönan och baka årets påsktårta är två av alla goda ting som denna påsk inneburit. Påsken blir olika från år till år eftersom jag inte bundit upp mig med så många traditioner. Men oberoende av väder är det alltid vår i luften. Det är väl ljuset som gör det.


Lämna en kommentar

Orsasandsten

orsa-brynsten
Min present till Halvan på hans födelsedag var ett bryne, en riktigt somrig present så där i novemberslutet. Det köptes med omtanke ska ni veta. Röd Orsasandsten. Brynet är bra att ha när lien ska skärpas. När det gamla slitna brynet har tagit slut. Eller går i två delar. Vi är väldigt rädda om detta också, brynen ska man handskas varsamt med, de är sköra som ägg.

.


7 kommentarer

Yxor och blomkrukor

gransfors
När jag har möjlighet svänger jag in till Gränsfors blomkruksfabrik och Gränsfors bruks yxsmedja. De ligger nästgårds varandra. Visst är det spännande att se produkter tillverkas? Förutom blomkrukor tillverkas även dekorerade och glaserade fat i keramikfabriken. Från yxsmedjan fick jag inga bilder.
gransfors-yxmuseum1
Yxmuseet alldeles intill får också ett besök. I omedelbar närhet kan man även gå kurs i timring.
gransfors-yxmuseum2
Jag har besökt landets båda kvarvarande blomkruksfabriker. Det är lite fantastiskt att det fortfarande tillverkas vanliga blomkrukor storskaligt i det här landet tycker jag. Blomkrukorna har olika kanter, med den ena går det lätt att stapla blomkrukorna i varandra, med den andra inte.


6 kommentarer

Slåttertider

Så har då slåttannan begynt här så smått.
lieslåtter_2016
Vi tar det i omgångar detta med att slå gräs med liar. Nu faller de flesta av ängsblommorna. De får ligga och torka och för att göra det måste höet vändas ett par gånger. Regnar det inte utan är varmt och soligt torkar det på ett par dagar. Under tiden höet rörs om faller frön till marken och ängen blir än intensivare år efter år.

Här finns lite mer att läsa om lieorv. Det på bilden är ett relativt nytt överarmsorv som är mycket behagligt att använda. Man kan gå med rak rygg vilket är viktigt för att orka slå större ytor.
Och är ni intresserade av hur slåttannan kunde gå till i Västerfanbyn i Anundsjö socken, Västernorrland, innan byn skiftades går det att läsa här.  Älskar den beskrivningen.

Tillägg: Och så länkar jag till den läsvärda Liehandboken som kom ut förra året.

 


6 kommentarer

Livsglädjen

När bondpionen vid det varma läget vid söderväggen blommat över står samma sorts pion på gårdstunet i full blom.
bondpion mörkt rosa
Och alldeles under tiden börjar också den vita pionen att blomma,
bondpion vit
Visserligen blev de regntyngda efter hand och böjdes ner. Men nästa år kommer de igen i full styrka. Så tomt livet vore utan pioner!


8 kommentarer

Skyfflar och spadar

Det här är några av alla de redskap som finns här på gården sedan tidigare.
redskap1
1. spade med rak överkant
2. avkortad slungspade
3. skyffel med rundad överkant
4. skyffel med rak överkant
5. slungspade (märkt Norbergs Motala)
6. skyffel med rak överkant och stålskaft (införskaffad för ett par år sedan)

(Skyfflar har rak nederkant, spadar har rundad.)
Observera skillnaden i utformning på de äldsta skyfflarnas kontra spadarnas handtag.
redskap2
Nja, de här spadarna och skyfflarna räckte inte till för att bearbeta lerjorden med sina hårda ”kocklor” efter VA-grävningen. På två majveckor grävdes det 70 meter. Grävaren lade tillbaka lerjorden och tryckte till. Det blev hårt. Vi vet att marken sjunker med tiden där det grävts. Därför ville vi ha en bombering av ytan innan växtligheten etablerar sig, därav denna insats med handverktyg. Längst till höger på bilden ovanför står en nyinköpt norsk ”krafse” av härdat stål med bredden 320 mm och skaft av lackat askträ, med längden 1,2 m.

redskap3
Hackan är perfekt att hacka sönder lerkokorna med. Även om vi fått tipset att hyra en jordfräs istället :-)
Jordfräs använde vi på 90-talets slut då vatten från brunnen drogs in i huset och en markbädd anordnades. Dessvärre hackades också ogräsrötter som kvickrot sönder och dök upp i mångfald. Den här gången bestämde Halvan att handredskap skulle användas. Visst är det beundransvärt!


Lämna en kommentar

Golvsocklar

Igår kunde de sista två dörrarna monteras då kubbgolvet är färdigt. Och på eftermiddagen levererades de hyvlade furusocklarna från snickeriet. Jag har inte funnit några standardsocklar som jag ville ha så jag ritade egna. Jag vill ha en rätt bred sockel utan profilering, enbart en avfasning upptill. Det blir toppenbra till de taklister samt dörr- och fönsterfoder jag valt.
golvsockel special-2
Socklarna är 20 mm breda och 95 mm höga. Bredden behövs för att täcka av golvets avstånd till väggen. Glipan behövs då kubbgolvet av trä rör sig beroende på luftens innehåll av fuktighet, den relativa luftfuktigheten. Torrast är det på vintern.

På ritningen i skala 1:1 (en ritning i den skalan ska inte måttsättas) har jag ritat som jag brukar vid projekt där jag ritar allt. Ni ser att sockeln är urfräst på baksidan på ritningen men inte i verkligheten. Då jag besökte snickeriet  och diskuterade hyvlingen, beslöt vi att inte fräsa ur baksidan då väggen är jämn. Urfräsningen är till för att ta upp ojämnheter.
golvsockel fasad
Här ligger de kvistfria socklarna på vänt. I helgen ska Halvan och jag behandla plyfa-väggarna tänkte vi.

.


Lämna en kommentar

Teori i praktiken

Mitt intresse för olika sätt att konstruera ellipsformer, stickbågar/ segmentbågar, korgbågar har funnits länge. Alltså hur dessa arkitekturdetaljer konstrueras rent geometriskt med papper, penna och passare. Ända från senrenässansen/ungbarocken har de här formerna förekommit inom arkitekturen.

På byggnadsvårdsmässan i Leipzig visades ett sätt som en hantverkare rent praktiskt gick/går till väga för att få till ett korgbågigt element i stuckatur. Grymt!
stickbåge1
stickbåge2
stickbåge3
Det här visar väl hur teori och praktik går hand i hand.
På internet visas många teoretiska sätt att framställa en ellips. Den här matematiken är rolig tycker jag.

.