Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Livet här på 1930-talet

Det är så roligt att ha träffat Ingrid som har kunnat berätta mer om sin moster Lisa och dessutom ge oss tillgång till gamla fotografier. Lisa gifte sig med David här på gården år 1934. Sex år senare dog Lisa i cancer. Det är vad vi tagit reda på. Ingrid hörde av sig efter ett reportage om vår gård i lokaltidningen. Hon kom med bilder och berättelser. Fortsatta träffar har gett tillgång till ytterligare fotografier. Vi är ofantligt tacksamma.
Lisa och David på farstubron
Här står Lisa & David framför vår farstukvist med textilier som gardiner/vindskydd samt ett bord med duk och blomsterbukett stående där på kvistens betonggolv. Skrapjärnet på nedersta trappsteget sitter där det sitter, ingjutet som det är i betong. Katten vilar sig i skuggan. En hög dahlia växer i förgrunden till vänster.

Vi har mött tre äldre personer som kunnat ge glimtar av livet här på gården. Genom Ingrids, Weras och Eriks berättelser har det tidigare livet här levandegjorts för oss. Det är en förmån att ha fått träffa dem alla. Samtidigt växer sig medvetenheten om att det som ingen minns det har också hänt.

Har skrivit litegrann om Lisa tidigare, här och här.

.

 

Annonser


2 kommentarer

Hölada de luxe

hölada
Se så ståtlig den timrade höladan är trots lite brist på underhåll. Takets modernare plåt skyddar, det är grått vilket inte stör landskapsbilden på samma sätt som ett svart tak. Taket har ganska troligt varit täckt med stickspån som på kort tid grånar och börjar likna den silvriga färg detta plåttak har. På väggarna är stavspån spikade, gavelns spån spretar, de har endast spikats i ett lager.

Min tro är att kyrkorådets ordförande en gång i tiden bodde på den stora gården som ladan tillhör. När den gamla kyrkan täcktes med stavspån blev ett lager över – det köpte han och spikade på sin lada intill allfarvägen. Tänker jag. Och spånen räckte inte till alla sidor – de mot vägen var viktigast. Det är mycket ovanligt med stavspån på lador kanske man ska tillägga.

.


Lämna en kommentar

Var går gränsen

Vår farstukvist behöver lite kärlek och omvårdnad som man brukar säga. Särskilt nertill  där den röda panelen ska bytas och målas med röd slamfärg som huset för övrigt. Då fasaderna blev plåtklädda målades farstukvisten med någon trist ”blank” färgtyp av ”falurödkaraktär”. Kanske blir det nästa sommars projekt?
linoljefärg2
linoljefärg3  linoljefärg1
Men takets insida tycker jag är fin som den är med gammal vittrad och krakelerad yta, så där som linoljefärg åldras. Funderar på hur mötet mellan den gamla patinan och det nymålade ska se ut, var gränsen ska gå.

Ju längre jag bor här, desto äldre jag blir, desto mer förtjust i det nötta, det väderbitna, det icke-perfekta blir jag.

.


3 kommentarer

Gamla fönsterbleck

fönsterbleck10
Den murkna delen av fönsterkarmen är utbytt och nytt trä är limmat och skruvat på plats. Halvan använde spårskruv trots att allt kommer att döljas av fönsterfoder.  Här i Universumet finns fler spårskruv än krysskruv i lager :-)
östfönster1
Här finns något lite mer om det här utbytesjobbet.
fönsterbleck2
Detta är fönsterblecket som togs bort. Men bara för att återanvändas. Först ska linoljefärgen bort.
fönsterbleck1
Plåten är bara 60 cm lång (bred) – ett standardmått – och därför är den skarvad till en långt bleck. Här syns undersidan. Hålen som syns här är inte original utan från 70-talet då huset plåtkläddes. När fönsterblecken den gången sattes tillbaka popnitades de ihop ”för säkerhets skull”. Vi kommer inte att nita ihop dem igen, de klarar sig bra ändå.
fönsterbleck8
Här är plåten renskrapad från krakelerad linoljefärg. Fortfarande är det bleckets undersida som syns på bild. Ni ser den dubbla bockningen i bakkant (vänster sida) och falsningen i framkant samt en bortklippt bit för att kunna passa in och låsa plåtarna i varandra.
fönsterbleck7
Så här. Det här är översidan och plåtarna instyrda i varandra.
fönsterbleck9
Titta vilken vacker gammal galvaniserad plåtyta!
fönsterbleck3
Ja, här var vi alltså. Träet utbytt. Ni ser också att panelbrädorna är tillyxades i ändarna en gång i tiden (bakom lodräta fönsterfodret) för att möta fönsterkarmens liv och inte sticka utanför den.
fönsterbleck4
Dags att göra ett spår där blecket ska in. En rätskiva spikas upp lite lätt.
fönsterbleck5
Ett spår fräses där fönsterbleckets bockade kant ska stickas in.
fönsterbleck11
Det var lätt att göra ett spår med multiverktyget med oscillerande sågblad.
fönsterbleck6
Så här kommer fönsterblecket att stickas in och spikas fast då fodren är på plats. Där är vi inte än.


fönsterblecket, det gamla
Här blev förra årets fönsterrenovering på södergaveln. Det gamla blecket sattes även där på sin plats.

Som jämförelse visar jag ett nutida bleck:
fönsterbleck nytt
norrgaveln  bytte vi panel på för tre år sedan. Där lät vi tillverka nya fönsterbleck enligt dagens standard. Tjockare plåt ger styvare bleck. De har nu stått omålade tillräckligt länge för att vit linoljefärg ska sitta kvar. Dags för målning av dem alltså efter rengöring.

Visst är äldre plåtbleck att föredra på ett gammalt hus…?
Observera de vackra äldre plåtslageriarbetena med stuprör med konisk infästning som är bevarade i bakgrunden.

Enkla, gamla plåtslageriarbeten behandlas lite styvmoderligt i byggnadsvårdslitteratur och -tidskrifter tycker jag nog.  Det vore något att skriva om de här små byggnadsdetaljerna. Även i vissa exklusiva restaureringar av kulturhistoriska byggnader försvinner dessa detaljer lätt. Försiktighet med originalmaterial tycker jag det behövs mera av.

.


Lämna en kommentar

Vintertid

Alltid lika trevligt att komma hem och öppna den ekådrade dörren.
vintertid

SNÖ
Av närheten till snön
är blommorna på fönsterbrädet sällsamma.

Le mot mig åtminstone därför
att jag inte uttalar ord
som jag aldrig skall förstå.
Allt jag kan säga dig är:

stol, snö, ögonfransar, lampa.

Och mina händer
är enkla och avlägsna
och fönsterramarna
som klippta ur vitt papper

och där, bakom dem,
kring lyktorna
virvlar snön

ända sedan barnaåren.

Och den skall virvla så länge man minns dig
och talar med dig här på jorden.

Och dessa vita flingor såg jag
en gång uppenbarade
och jag slöt ögonen och kan ej öppna dem,
och vita gnistor virvlar

och hejda dem
förmår jag ej.

Gennadij Ajgi,
1959-60
rysk poet f. 1934

.


4 kommentarer

Liten återställare

villa 1907
Entréfasad i skala 1:50 med planritning som skymtar under. Uppe till höger ett äldre fotografi av den då nybyggda villan.

I julveckan avslutade jag ett trevligt uppdrag. Att återföra entréerna till en villa från 1907 till sitt ursprung. Men trapporna till huvudentrén och köksingången var omgjorda och gjutna i betong på 30-talet. Det var inget stort projekt men detaljerat ritat då jag gjorde noggranna anbudshandlingar dvs. ritningar och arbets- och materialbeskrivning som entreprenörer kan räkna på utan att extraräkningar ska komma i efterhand. Ritningarna var i skalorna 1:50, 1:10 och 1:1.

Det här var ett trevligt arbete eftersom villan både in- och utvändigt var i väldigt gott skick och skötts väl av de nuvarande ägarna i några decennier.  Nu ska de återfå sin sekelskiftesstil. Ingen blir gladare än jag av insiktsfulla fastighetsägare. Som dessutom vårdat sitt hus långt innan ”byggnadsvård” blev lite av allmängods.
räcke 1907
Ett av ursprungsräckena fanns kvar på den tidigare solverandan mot baksidan och vattnet, det var bara att mäta upp och sedan få till en anpassning till de nya räckena.

.


5 kommentarer

Modernitetens hyreslängor

Så´nt här gör mig glad!
åkerhus2
åkerhus
åkerhus3
åkerhus4

Titta vilka spännande utsmyckningar de här fasaderna har! Det gick inte att åka förbi de här flerfamiljshusen då ljuset var rätt, det var bara att stoppa och hoppa ur.  Husen med putsade fasader och en modernistisk färgsättning i geometriska fält, uppfördes i slutet av 1950-talet och arkitekt var Per Gösta Eriksson. Formspråket skulle spegla samtid och framtidsanda. Och var hittar man de här fina husen då? Jo, i Åkers styckebruk. Husen är relativt nyrenoverade. En eloge till fastighetsägaren som inte förvanskade dem! Även neonskylten finns kvar, den nya företagsskylten har  försökt underordna sig fasaden genom att hålla sig i höjd till den vita putslinjen.

reklamskylt

.


Lämna en kommentar

Samhällsomstörtande verksamhet

luftiga balkonger
Detta är arkitektur från 20-talet, något nytt för den tiden. Om dessa balkonger finns mycket arkitektoniskt, konstruktivt, historiskt och konstvetenskapligt att säga. Men jag nöjer mig med detta: Vilken smäcker konstruktion Walter Gropius ritade i Dessau. Vilka ”svävande” balkonger, helt outstanding. Gillart´t!  Arkitekten Gunnar Asplund har fått sig tillskrivet att ha fört in den funktionalistiska arkitekturen i vårt land i samband med Stockholmsutställningen 1930. Här i landet kom funktionalismen att bli en del av folkhemmet.

På 30-talet var den här sortens arkitektur däremot helt förbjuden i Tyskland. Bauhaus-skolan i Dessau, där Gropius var rektor, var med sin utbildning i konsthantverk, formgivning och arkitektur  igång  mellan 1925-1932. Därefter stängdes den av nazisterna eftersom den ansågs amoralisk och omstörtande. Den fria tanken ansågs farlig. Arkitektur är politik och ideologi om ni inte visste det redan.

Restaurering/rekonstruktion har varit nödvändig då delar av skolbyggnaden bombades under kriget. Sedan 1996 är Bauhaus-skolan med alla dess byggnader upptagna på UNESCOs World Heritage List.

Eftersom MrsUniversum värnar om och arbetar med det byggda kulturarvet och kulturhistorien, uppstår en viss rädsla för de nationalsocialistiska strömningar som sveper över vårt land. De krafter som ivrar att ”svensk kultur” ska stärkas vill se att mer pengar går till kulturbevarande. Hur kan jag, som anser att vårt kulturarv är viktigt och därför gärna också ser att ytterligare medel satsas på det byggda kulturarvet, undvika att sammanblandas med krafter som arbetar för etniskt urval och monokultur? För mig är den fria tanken viktig. Urval förminskar civilisationen. Hemslöjd och traditionellt hantverk, äldre byggnadskultur och samtidsarkitektur kan mycket väl samsas enligt mitt sätt att se på tillvaron.

.


6 kommentarer

Fogbruk

Stengrunden på norrgaveln fogades för en vecka sedan. Trots årstiden ser det ut att fungera eftersom vädret varit nådigt.
fog8
Så här ser det färdiga resultatet ut.
fog1
Ett par grundstenar har flyttat sig utåt. Det är där det grävts för avlopp samt vattenledning. På grund av detta har vi en gesimsbräda, vattbräda, som avslutning på panelen som för ut regnvattnet från stengrunden. Den skruvades fast då fasaden gjordes i ordning för två år sedan. Nu var den bara att skruva loss.
fog3
fog6
Stenar för utfyllnad fick ligga i blöt och stenarna i granitgrunden blöttes innan fogningen.
fog5
fog2
Fogning påbörjad.

Vattning ett par gånger om dagen i en vecka så där…
fog7
Klart.
fog8
Vi använde ett luftkalkbruk, en säck med sand + kalkbruk blandades med vatten. Det blev ett fett och lättarbetat fogbruk. Bruket satt fast/släppte från sleven som det ska. Tror ni jag kom ihåg att fotografera? Nej. Efter fogningen vattnades det dagligen en vecka. Minst. Allt för att inte karbonatisera (härda) för snabbt och därmed spricka. Mursleven syns på tredje bilden uppifrån.

En bit avloppsrör murades slutligen in som ventilationshål. Ett nät sitter fastnitat längst in. På vintern kommer vi att täppa till gluggen genom att stoppa något passande i den för att förhindra nordanvinden att direkt blåsa in under bjälklaget. Golvdrag brukar ju många klaga på i gamla hus ;-)
.


Lämna en kommentar

Södergaveln

Fönsterkarmarna är skrapade och målade. En fönsterkarm, som hade en del av karmbottenstycket rötskadat, är lagad. Fönsterfoder är bytta på bottenvåningen och därefter målade, skrapade och målade på övervåningen. Fönsterbleck kvarstår att spika på plats.
gavel1
gavel2
Så här såg det ut före.
I juli 2010 målade MrsUniversum bland annat södergaveln med ljusröd slamfärg men då från stege. När nu ställningen var uppe beslöt vi att måla gaveln igen samma ljusröda färg.
gavel3
En stor del av panelbrädorna är starkt vittrade av väder och vind men än ska vi inte byta panelen. Man ser tydligt skillnaden på de brädor som är original och de som byttes ut 1924 då treluftsfönstret på övervåningen sattes på plats. Före 1924 fanns där ett tvåluftsfönster. Den äldsta panelen är spikad med klippspik, den något yngre med trådspik. Det är enkelfassponten från det övre fönstrets bröstning till karmöverstycket på bottenvåningens fönster, alltså över bjälklaget,  som är bytt. På fotot syns gränsen mellan brädorna vid kattvindens fönster. Av någon anledning infogades en smal bräda i gränsen. Varför?
gaveloglass
Glasspaus när värmen äntligen kom.


6 kommentarer

Målningsväder *not*

Minst en, oftast flera, regnskurar varje dag.
målning och regn
Den här sommaren går till min historia som den minst gästvänliga, den minst inställsamma. Och den minst målningsvänliga – åtminstone utomhus och med linoljefärg. Hoppas fasadarbetet blir klart innan frosten kommer. Vi är trots allt förskonade som kan lägga om vår planering. Nu trevligt besök denna vecka, med brinner i kaminen och kortare utflykter mellan skurarna. Jag ska nog inte klaga.

.


2 kommentarer

Inramning

Det var detta arbete som fanns i åtanke då ställningsbygget påbörjades i förra veckan – byte och/eller målning av fönsterfoder och knutbrädor.
f1
f2
Den här knuten har nya bräder. Den ena av de gamla var original och spikad med klippspik, den andra utbytt och spikad med trådspik. De var snedfasade nertill för att droppnäsa skulle bildas. Så blev det utfört även nu.
Fodren runt fönstren på bottenvåningen ska bytas ut. Här syns att en dropplist av trä suttit instoppad innanför panelen ovanför det här fönstret. Hur länge den satt där vet vi inte men då huset plåtkläddes på 1970-talet var både det övre och nedre blecket av plåt säger Halvan. På husets samtliga fönster.

f3
Då fodren spikades upp i samband att huset förplåtades med plåt som hade lodräta rillor, kompenserades för den lutning som huset har. Fodren sitter lodrätt och vågrätt vilket gör att karmarna täcks olika mycket. På det här fönstret till kammaren syns det på de lodräta sidorna, på köksfönstret var det ännu tydligare.
Kanske tycker ni också att fönsterfoder och bleck kan behöva målas?   :-)
Fasadpanelen ska fortsätta att sitta kvar, den är inte dålig som den mot norr var som vi bytte 2012.

Hur vi ska göra ta oss an de nya fodren har vi diskuterat. Förstås.  Precis som knutbrädornas avslutning nertill. Ibland tar diskussionerna om små byggdetaljer aldrig slut förrän man river och ser efter hur det ser ut ”bakom”. Ska vi fortsätta med synvillan, alltså kompensera mot uppenbar skevhet? Ska vi ha övre dropplister av trä eller plåt? Vilken bredd ska vi ha på fodren – som originalen som sitter på fasaden mot väster eller ska vi ha de här bredare som vi tar bort? Arbetet med fodren ska inte bara ”bli som det blev”  – det blir som vi planerar. Likaså knutbrädorna och deras avslutning nertill.

.