Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


6 kommentarer

Skrapjärn



Den här lilla detaljen har fått diskussionerna att gå höga här i Universumet – ett skrapjärn ingjutet i betongtrappan som kom till när farstukvisten/verandan byggdes, troligen på 1920-talet. Ett skrapjärn är ett måste då man har lerjord runt om sig, lera som lätt fastnar under sulorna. Det här järnet fyller fortfarande sin funktion mycket bra. Förr i tiden gick man in utan att ta av sig skorna men jag gissar att de leriga stövlarna lämnades utanför. En stövelknekt finns på verandan.

Vi vill ha kvar skrapjärnet men göra något åt betongplattan som är sprucken på övre avsatsen. En trätrappa har varit alternativ men det har släppts. Skrapjärnet fällde avgörandet :-) Tids nog har vi en genomförd lösning på problemet.

Annonser


Lämna en kommentar

Spjälor av kastanjeträ

Kring ”hemliga trädgården”, giardino segredo, perennträdgården har vi på alla utom en sida, spjälor av kluven kastanj sammanbundna med virad ståltråd. Stolparna är också av kastanj.

Här syns hemleveransen som det såg ut när den levererades. Stolparna har runt tvärsnitt utan att vara svarvade. Den spetsade änden stoppade jag ner i trätjära innan de stoppades ner i jorden. På så sätt förväntar jag mig att de håller länge. Spjälorna i sig nuddar inte jorden.

De står på en sockel av granit. Kastanjestaketet är verkligen vackert och fungerar bra!

På sidan mot ladugården har vi sågade lärkplankor eftersom jag ville att det skulle se ut som då här var levande bondgård och grisarna var inhägnade med liggande plankor där numera perennträdgården finns.


7 kommentarer

Ett monument på och över landsbygden

MrsUniversum är intresserad av jordbruk och skogsbruk. Av jordbrukets förändring. Av kulturhistoria. Därför fanns i mitt minne ett monument längs en väg på en nästan obefintlig ort som jag såg för cirka 20 år sedan, då utan kamera. Jag letade mig tillbaka och kom fram i solregn. Det kändes viktigt att denna gång dokumentera monumentet över Anders Bergman.

Framsynt skapande på
fäderneärvd grund
○   ○   ○
På denna plats, i slutet av
1800-talet, levde och verkade
jordbrukaren * smeden * uppfin-
naren * patentinnehavaren och
industrimannen

ANDERS BERGMAN född 1852

Ett minne för efterkommande
en erinran om den förgångnes
stora verk och nyttiga redskap
för skog * flottning * jordbruk
och vägar.
○   ○   ○
Timmersaxen * vändbara släphästräfsan
rekkälken (surkkälken) * lätta svängbara
lyftkranen * ställbara basvägsplogen (den
s. k. halvplogen)


Monumentet är uppbyggt av de uppfinningar Anders Bergman gjorde.


5 kommentarer

Att leva med självdrag

Här i huset finns ingen mekanisk ventilation så luftombytet sker som det gjort sedan huset byggdes, dvs med självdrag. Bor man som vi i ett hus med självdrag gäller det att nyttja de ventilationsmöjligheter som ges när värmen ökar under sommaren. Imkanaler från de båda köken, kakelugnens spjäll tillsammans med kakelugnsluckan, rullgardiner samt att öppna fönstren i olika grad är det vi har att reglera temperaturen med. Jag är så lyckligt lottad att Halvan gillar att gå runt och reglera öppningarna om han är hemmavid, ibland vartefter solen rör sig. Ett silande korsdrag mellan bottenvåning och övervåning är ofta av godo.


I båda köken, både på bottenvåningen och övervåningen, finns gamla myggfönster som vi sätter in när sommarvärmen börjar bli kännbar.

Med den här varianten skruvas en båge med myggnät i ena posten med gångjärn och fästs med hake i den andra posten. Det sitter där under lång tid. Fönstrets öppningsgrad kan varieras och har man bara en liten glipa öppen fästs bågen med en lös hasp bockad av en järntråd. En vinkork håller fönstret i detta läge. Öppningsgraden kan ställas upp helt med de på ytterbågen monterade stormhasparna.



I sovrummet har vi en annan lösning med ett nytillverkat myggfönster. Det används särskilt under mörka, varma kvällar då läslampan lyser och drar till sig insekter. Detta myggfönster placeras i ytterbågens fals och kläms på plats av ytterbågen med hjälp av ett snöre vilket ger fast öppningsgrad. Lite provisoriskt med snöre än så länge. (Lösningen är hämtad från ett funkishus med utåtgående fönster där en stormhasp finns monterad på utsida karm med märla i fönsterbågens nedre del och när myggfönstret sätts på plats i ytterbågens fals och hakas det fast med en läderögla i fönsterlåset på karmen.)

Hur svårt är det inte att förklara fönsterbeslagning? – men det jag vill ha sagt är att här finns två typer av myggfönster – en sort som placeras fast på insidan av fönstret och en annan på utsidan. Hur gör ni?


Så här charmigt står fönstren på glänt om myggfönster inte används. Älskar de hemmagjorda trådhakarna gjorda för länge sedan. De finns med olika längd. När innanfönstren åker ut på försommaren plockas de där hakarna och vinkorkarna fram – då är det sommar :-)


2 kommentarer

Curtain wall

En modig konstruktion från 20-talet: bärande konstruktion av armerad betong med en klimatskyddande skärmvägg av glas utanför. Nu på UNESCOs världsarvslista.


Vissa fönster är öppningsbara med hjälp av ett intrikat maskineri och rekonstruerande byggnadsvård.


2 kommentarer

Nocktegel eller inte

Den här sortens nock har vi på alla tegeltak i Universumet utom på bostadshuset där vi har en nockhuv av brädor. Men det är ganska svårt att fotografera då våra tak är rätt höga. Igår körde jag förbi en fin låg uthuslänga och då stannade jag för att fotografera.

Det ena takfallets tegel rår över det andra, skjuter upp en bit över. Inga nockegel så långt ögat kan se.


Den här lagården passerar jag ganska ofta. Den äldsta halvan av taket saknar nocktegel.

* Den äldsta delen till höger är uppförd med tuktad natursten och tvåkupigt taktegel utan nocktegel
* Den senare delen är byggd av tegel som putsats. Tak med tvåkupigt tegel med nocktegel.

Den här typen av nock med överskjutande tegel är försvinnande. I den för övrigt mycket läsvärda lilla skriften Lantbrukets byggnader – bebyggelse på den sörmländska landsbygden utgiven av Sörmlands museum och Länsstyrelsen i Södermanland finns något nämnt om  den här tidiga variationen av nocklösning. Inte heller i Så renoveras torp och gårdar eller i Stora boken om byggnadsvård.



Nock med överskjutande tegel har varit vanlig i Mälardalen där tegeltak tidigt kom i bruk. Spridning i övriga landsändar har jag inte forskat i men vet att i Norrland förekommer den inte alls.
Visst, jag har skrivit om den här konstruktionen förut:

Absoluta toppen
Lagt tak ligger


På längan jag fotade igår pågår byte av takmaterial och kunskapen om hur tegeltak förr lades suddas ut med tiden. Men – jag fortsätter vurma för udda, lokala byggnadstraditioner!


7 kommentarer

Lerklinat

Så var det då tydligt bevisat. Vissa väggar lerklinades en gång i tiden.
underlag-lerklining
I resvirket högg man hack för att få fäste för ”putsen”.
lerklining
gammal-lerklining
Detta är den enda väggytan där kliningen kom fram ordentligt efter att spånskivorna togs bort – innerväggen mot salen. Är förtjust över att det fanns så pass stora sjok kvar. Men sen då…


Lämna en kommentar

Kromoxidgrönt

gront-fonster-i-plankvagg
När jag började tänka på utvändig färgsättning av vårt hus var tanken kromoxidgröna fönsterbågar, vita karmar och foder samt naturligtvis röd slamfärg på fasaden. Tre fönster på övervåningen målades gröna, det var där i ett rum på övervåningen som husvårdandet började. Jag köpte linoljefärg på Ringvägen i Sthlm från Engwall & Classon.

Sen beslutades att fönsterbågarna skulle vara rödorangea. Inte förrän att norrgavelns brädfodring byttes 2012 målades de gröna bågarna på 1 trappa om och blev rödorangea. Det är knappast något som någon tänkt på, den sidan ser man sällan på nära håll. På fotot ser man den strippade fasaden som på övervåningen är en plankvägg, inte stående timmer som på största delen av bottenvåningen. Och bågen är ännu kromoxidgrön. Lindrevningen från förr blev kvar. Kallfarstun är plankvägg rakt av, det var den allra första åtgärden vid flytten hit –  farstuns väggar isolerades.


7 kommentarer

Välavvägd förebild

sjoborre
Den här varelsens skal har funnits i min ägo länge nu. Den hänger på väggen i ateljén allt sedan den invigdes. Formen, färgen och mönstret är tilltalande och jag hämtade den utanför Norges kust, på den lilla ön Grip, för länge sedan.
När jag långt senare, under det som skulle kunna kallas en bildningsresa, insåg att den här varelsen var en förebild för ett av antikens arkitekturelement blev den än mer spännande. Där den hänger på väggen påminner den om tillvarons skönhet och balans. Och oförglömliga upplevelser.


  Den norska ön Grip i Møre og Romsdal fylke, Norge.


Lämna en kommentar

Ovan valven

ovan-valven
klockbock_-spar-efter-bilan
romfartuna_kyrka
För tre år sedan klättrade jag i kyrktornet på Romfartuna kyrka tillsammans med andra med intresse för byggnadsarkeologi. Kyrkan byggdes troligen i början av 1300-talet och med hjälp av dendrokronologi har äldsta takstolarna daterats till vinterhalvåret 1306-1307.

Första gången jag besökte kyrkan var en sommardag då åskmolnen hade hopat sig. När blixten slog ner i spiran sprutade det eldstrimmor ur kontakten i långhuset där jag stod. Åskledare fanns och ingen eldsvåda uppstod. En liknande spira som den här fanns på Torshällas medeltida kyrka före 1873. Då slog blixten ner i den 102 meter höga spiran som tog eld. Torn, spira och kyrktak förstördes den gången av lågorna.

Våra kyrkobyggnader är riktiga kulturskatter.  Att klättra på kyrkvindar är väldigt lärorikt och uppiggande, det har blivit ganska många under årens lopp. Arkitektyrket är väldigt intressant vill jag påstå.
tak
Sån´t här kan man också få se.


4 kommentarer

Nya funkis-badrummet

inbyggt-badkar
badrum-material
badrum-kroklist
badrum-detaljer1
sol-terrazzo
Det är svårt att fotografera nu när ljuset är som längst bort. Ändå visar jag några dagsljusbilder med detaljer från nya badrummet, badrummet som jag trivs mycket bra med. Kanske blir det fler bilder när ljuset återvänder. Det bör väl bli snart, talgoxen började vissla sin vårmelodi nu i veckan.

Se här ett funkisbadrum från 1925. Fint va? Ändå är det inte just detta som fanns på näthinnan då jag projekterade mitt nya badrum, inspirationen kom från annat håll.