Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Public service

4 kommentarer

Tänk, detta är första året jag betalar ”tv-licens”. Eller rättare sagt det var 2019 som var första året men jag ser det på årets deklaration. Jag har aldrig ägt en televisionsapparat i hela mitt liv. Det var först när ”Halvan” med sina tv-apparater kom in i mitt liv som tv blev ett medium jag började titta på något lite mer. Först var det videoinspelade kulturprogram som han gjort – ett selekterat urval som jag uppskattade mycket. Tv-licens betalade han och det till Radiotjänst i Kiruna.

Det är häftigt att betala skatt för public service, haha :-) även om jag tycker en hel del program är ointressanta för mitt liv. Lekprogram går bort och även annat ledsnar jag på, många program har samma format vilket blir alltför tröttsamt i längden. Men som sagt, lite annorlunda är det att betala ”tv-licens” trots allt och jag kan ju hoppas på framtida bra och bildande program. Nu när jag betalar för utbudet.

Jag minns när jag på sent 80-tal bokade in mig hos en lägenhetsgranne för att se ett avsnitt av en såpa som många pratade om och då jag alltid stod där utan aning om vad det var, vilka karaktärerna var. Det räckte med ett avsnitt av den tv-serien :-)

Nu finns inte det problemet eftersom alla kan se allt på olika medier utan att följa tablån. Det innebär även att samtalen vid fikabordet handlar om annat än program man sett samtidigt. Om man över huvud taget har kontakt med varandra. Det är nästan så man längtar tillbaka till den tiden…

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

4 tankar om “Public service

  1. Har alltid betalat TV-licens, även om det skett under grymtningar och blä för dåliga program och ett långt liv har lärt mig att stänga av (off) när något inte passar mig och glädja mig åt en del program som trots noll förväntningar visat sig njutbara. Detsamma gäller den högt prisade radion, den blir bättre av att man väljer det man vill lyssna på.

    Gillad av 1 person

    • Håller med.
      Med min oerfarenhet av programutbudet långt fram i livet tyckte jag om att någon (min man Halvan) gjorde urvalet. Han är bra på att veta vilka program jag uppskattar. Standardutbudet räcker för vår del. De fyra första decennierna i mitt liv ägde jag aldrig någon tv. Och saknade heller ingen. När jag bodde i Sthlm kom pejlingmän och ringde på, alltid utan napp på obetald tv-licens. Att ”licensen” nu betalas via skattsedeln är inget jag är missnöjd med.

      Riksradions två första kanaler är än mer lyssnade på än tv:ns. Brittakarolina, våra förhållanden till de här medierna är ganska lika tror jag.

      Gilla

  2. Detta med vad man sett på TV i går upphörde väl i princip när utbudet av kanaler ökade under 80-talet, numera diskuterar jag bara fotbollsmatcher jag sett med sportintresserade kollegor, vilka är få och vilka företrädesvis består av en grupp män, i alla fall på mitt jobb. Att samlas framför TVn är helt ute numera, här hemma har vi aldrig sett samma program tillsammans.

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.