Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Livsglädjen

6 kommentarer

När bondpionen vid det varma läget vid söderväggen blommat över står samma sorts pion på gårdstunet i full blom.
bondpion mörkt rosa
Och alldeles under tiden börjar också den vita pionen att blomma,
bondpion vit
Visserligen blev de regntyngda efter hand och böjdes ner. Men nästa år kommer de igen i full styrka. Så tomt livet vore utan pioner!

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

6 thoughts on “Livsglädjen

  1. Pionen från universum ville inte blomma i år, men håller så smått på att vänja sig vid en nordligare tillvaro – vid en sydvägg och intill en lavendel som måste bytas varje år. Den skjuter skott vid marken, ett gott tecken. Nya grannar: luktärtplantor som äntligen börjar sträva uppåt mot verandaräcket. Blev kvar inne för länge och var länge långa och skrangliga, såg kraftlösa ut men tog sig ute i det fria. Men resedafröna vill inte. Hur locka upp dom?
    Visst är det en ljuvlig tid…! Det tycker vi ute på åkern och det tycker våra sommargäster tornsvalorna.

    Liked by 1 person

    • Pioner kräver tid med att anpassa sig till den nya platsen innan de blommar. Men vänta bara…
      Reseda har jag inte provat men det låter som en spännande bekantskap. Och tornseglarna/tornsvalorna trivs nog väldigt bra i de nya holkarna som är avsedda för dem.
      Ja, ljuvligt är det!

      Gilla

      • Eva, jag har läst att reseda var August Strindbergs favoritblomma som han odlade. Ge inte upp :-)

        Gilla

        • Reseda bara måste man bekanta sig med om man tycker om sommardofter. Oansenlig att se på men ljuvlig doft. Som linnean: liten, syns knappt, men om man sätter den mot näsan känner man den underbaraste doft. Resedan har lite ”större” doft, nästan parfym. Den gammeldags ”torpblomman” kom in i mitt liv via Dan Andersson i början av 70-talet. Läs ”Till min syster”! Efter det sådde jag den i barndomshemmets trädgård bredvid Prins Gustavs öga – nästan doftfri men försynt vacker med sina ljusblå blommor. Ger inte upp försöken ute på gärdet i första taget!

          Gilla

  2. Pioner är nödvändiga. Helt enkelt.

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s