Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Kaffetåren på gården

6 kommentarer

trädgårdsdax 1930-talet
David, Agnes och Lisa tar en kaffetår ute på gårdstunet. Det är någon gång mellan 1934 då David och Lisa gifte sig och 1940, det år då Lisa dog.
Bord, stolar, kaffekoppar, kaffepanna och bricka finns kvar. Katten är en annan.
Det här fotot har Lisas systerdotter Ingrid i sin ägo. Vi är jätteglada över att ha fått kontakt med henne.

Och hörni, spana in ”gräsmattan”. Så skötte man gräset då här var jordbruk. Befriande tycker jag!  HÄR  kan ni få se hur den ser ut just nu, sedd från andra hållet, alltså från farstukvisten. Jag har anammat 30-talets ideal :-)

Advertisements

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

6 thoughts on “Kaffetåren på gården

  1. Gräsklippning är ett överskattat nöje tycker jag. Lite äng kan det gott få vara där jag håller till. På vår gräsmatta är det en hel del mossa också, det är mycket lättskött! Bra för bin och insekter är det också, ängsmattan…..

    Gilla

  2. Stina, det är så roligt att titta in i ditt universum. Gör det då o då på arbetstid – en motvikt till det kommunala slitet (5 arbetsveckor kvar). Det där med gräsklippningen: i min barndom på gården i Vansbro var det Gottfrids arbetshäst som var gräsklippare, o ibland Gottfrid själv med lien. Härligt långt från dagens gräsöknar!

    Gilla

    • Eva, roligt att få en kommentar från dej. Tack för den!!! När du säger det så kanske hästarna Munter och Sally höll gräset kort här i Universumet för länge sedan. Jag tycker mycket om utseendet på landsbygdens bondgårdar förr, gräsklippta trädgårdar höll man i städernas villaförorter :-)

      Gilla

  3. Vilken mysig bild. Det är så roligt med de där gamla bilderna där de sitter så finklädda. Är Agnes någon släkting?

    Liked by 1 person

  4. Lite kluven där, under min uppväxt slogs trädgården med lie några gånger under sommaren så det halvhöga gräset är välbekant. Men med tanke på fästingar så föredrar jag numera en klippt ”stadsgräsmatta”. Att jaga fram med gräsklipparen är definitivt inget nöje men jag kan inte hantera en lie.

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s