Här är två spegeldörrar som ytligt sett är likvärdiga när de målats/fanerats.
Här i huset har vi halvfranska ramverksdörrar av den typ som syns till vänster. Några är från 1800-talet och återanvända då huset byggdes. De övriga är samtida som huset, alltså 1910. Man ser på fyllningarnas indelning och bredden på dörrarna vilka som är 1800- eller 1900-tal. Dock är samtliga av den typ som syns till vänster där konstruktionen utgår från träets egenskaper.
Virket skulle vara vinterfällt, ha mycket kärnved, vara tätvuxet, kvartersågat med årsringarna vinkelrätt mot långsidan i träets tvärsnitt och ha torkats långsamt under lång tid. Då fick man ett beständigt material, starkt även som skruvfäste, möjligt att bearbeta, formstabilt eller rörelser huvudsakligen i bara en riktning. Anslutningen mellan ram och fyllning gjordes så att träets rörelser tas upp av konstruktionen. Ramverket är hopfogat i hörnen med slitsning eller tappning.
I bygghandeln finns dörren till höger eller dörrar med yta av formpressad HDF med ”honeycomb”-fyllning.
Numera är man obekväm med träets naturliga rörelser och gör konstruktioner som upphäver dem men man vill behålla det yttre utseendet. Ramvirket är hoplimmat av slumpartat valda träbitar med skilda egenskaper. Fyllningen består av en fanerad spånskiva med pålimmad kantlist som limmats fast i ramverket. Så mycket sönderdelat och hoplimmat trä för att få en dörr. Den moderna dörren utgår från syntetiska träprodukter, inte speciellt miljövänligt och inte alls lika hållbart som den gamla sortens dörr av homogena och utvalda trästycken. För att få ett enhetligt utseende och dölja blandningen av olika konstruktionsdelar har ett fanér limmat över alltihop. Eller så är dörren formpressad.
Att känna till det här tycker jag är viktigt så att man inte köper något enbart med ögonen. Precis som då det gäller byggnadskonstruktioner och köp av hus ska man veta vad det är man får för pengarna. Vad som finns bakom ytan.
”Utveckling” innebär inte alltid förbättring.
Vi söker kvalitet men får yta.
.
Mitt Universum 
Egentligen inte en stavelse är lika! ;) ”Vi söker kvalitet, men får yta”- den lånar jag gärna! Och just den där perfekta ytan, är den som tycks avslöja att något saknas… En ”värderingsman” granskade våra gamla återanvända dörrar och undrade om vi inte skulle slätspackla torrsprickorna. Men då skulle det ju SE UT som laminat! Mycket görs dock i ren okunskap. Oreflekterat och i mitt fall också ungdomlig välmening… Nu är jag 47 och bara lite klokare…:) // Ha det! Värmländska Mitt Egnahem
GillaGilla
Så sant, så sant Mitt Egnahem.
Vi svenskar måste lära oss att uppskatta patina, uppskatta det som inte är maskingjort…
GillaGilla
När skall du skriva ditt manifest?
Vilken lysande idé för en arbetslös men händig svensk med vilja – äkta dörrar.
GillaGilla
:-)
Det finns snickerier som gör dörrar av massivt trä med eller utan spegelfyllningar. Men som konsument måste man veta att de finns, var de finns samt skillnaden på dörren från ByggMax och en proffssnickares skapelse. Folkbildning kallas det att lära ut detta och detta sköts inte av byggvaruhandeln eller Vi i villa. Byggnadsvården har också massiva gamla trädörrar på lager.
GillaGilla
Vi köper hellre gamla ”fula” dörrar och har jobb att ta bort gammal färg samt med spackling o slipning. Ibland även trälagning. Men då vet man att man har äkta vara och att de håller i många år till.
Penselmålar man sedan med linoljefärg så ser det äkta ut1
GillaGilla
Hans, måste du spackla?? Läs kommentaren från Mitt Egnahem ovan.
Och när du väl penselmålat SER det väl inte ÄKTA UT – det är väl ÄKTA rakt igenom eller…
GillaGilla
Inte om skicket på dörren är tillräckligt bra, men gamla spikhål o skador tycker jag behöver fyllas igen.
Många av de dörrar vi har har varit klädda med masonit o har mängder med spikhål
GillaGilla