Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Vedspisens centrala roll

9 kommentarer

Ingen har väl så bra som Elsie Johansson f. 1931, beskrivit vedspisens centrala roll i ett enkelt hushåll, beskrivit dofter, ljud, vanor och seder förknippade med köket och dess centralpunkt värmekällan. När jag läste de första två delarna av trilogin om Nancy – Glasfåglarna (1996) och Mosippan (1998) förflyttades jag till 30- och 40-talets Sverige och landsbygds-Uppland, i en familj som beskrivs mycket kärleksfullt.
(I sista delen av trilogin om Nancy flyttar man till stan och livet blir annorlunda och i mina ögon inte lika intressant för min förståelse av livet förr.)

järnspis
Jag såg in i ett liv som mina föregångare levt, fick tydliga bilder och sinnesförnimmelser av det. Det var stort!
Människor som upplevt vedspisar som något annat än jag själv har gjort, som en nödvändighet för att få värme vintertid, inte som en ”mysig” och romantisk sak från det förgångna som idag nästan är en statuspryl i kretsar där man vill lefva lantligt :-)
För mej innebär vedspisen trygghet.

Inget vet man.
vad som helst kan
hända. Om ett ögonblick kan allt
vara annorlunda.
Nu sätter jag
på lite kaffe.

 

Annonser

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

9 thoughts on “Vedspisens centrala roll

  1. Vedspisen var en gång husets ”hjärta”. Att tända spisen var det första som gjordes på morgonen. Och sedan var den i regel igång det mesta av dagen bortsett från varma sommardagar. Hos oss tändes spisen först sedan skulle korna ses till medan frukosten gjordes.
    I köket var där alltid varmt och uppeldat, kaminen i sovkammaren eldades till kvällen och samma med kakelugnen i stora rummet, där TVn stod.
    Men bara vedspisen var igång året runt (vi hade ingen elektrisk spis då, tidigt 60-tal)

    Gilla

    • Så berättar Elsie Johansson – om mörka mornar, näver, stickor, vedträn, eld, värme. Som barn fick man ligga kvar under täcket tills rummet blev varmare. Ljuden, lukterna beskrivs så bra.
      Jag antar att du minns din barndom som lycklig trots olikheten mot dagens standard?! Det ger mej en liten flashback även om jag är uppvuxen med elspis OCH vedpanna. Som litet barn har man inget ansvar att tända brasan, kan bara njuta av värmen :-) Det är mycket intressant det du skriver att ni inte hade elspis men väl TV.
      Tack för berättelsen Hans!

      Gilla

      • Åren när vi bodde på gården var nog de som jag efteråt har uppfattat som de bästa trots att inga morderniteter fanns.
        Inget badrun eller toalett inomhus och bara vedspis för värme, matlagning, och bak.
        Men der är som du säger som barn har inte ansvar för varken värme, mat eller djuren. Och säkert har tiden förgyllt det hela (vi flyttade därifrån 1966).
        Men vi hade TV och vardagsrum (inte finrum).

        Gilla

  2. Hos oss eldades det i vedspisen även när det var 25-30° varmt – man skulle ju ha lagad mat. Den permanenta elektriska spisen kom inte in förrän 1985 när jag hade övertagit huset! Sedan 60- eller 70-talet fanns dock en bänkspis med två plattor för sommaren när den extra värmen från vedspisen inte behövdes eller önskades. Vårt hus var nog sent även med en ”riktig” vedspis, den som finns nu är en vit emaljerad 40-talsspis som ersatte en öppen eldstad (om det jag har fått berättat är riktigt).
    Elektricitet installerades omkring 1915. Badrum och toalett inomhus var ett sent påfund medan TV:n kom långt tidigare.
    Jag växte inte upp i detta hus men tillbringade alla mina skollov hos de älskade släktingarna som var nöjda med sitt liv i all enkelhet. Huset och gården är fortfarande ”min plats på jorden” även om jag inte bor där permanent.

    Gilla

    • Vilka fantastiskt underbara berättelser ni kommer med Hans och Annika H! Öppen härd utan järnspis och direkt därpå emaljerad vedspis.
      Ungefär som ni berättar hade mina morföräldrar. En bänkspis för sommarens matlagning. Dock vattenklosett från sent- 40-tal. Och ingen tv alls. Jag som kommer norrifrån har en känsla av att där ville man följa med svängarna och modernisera för att inte bli betraktade som ”norrländska kusiner från landet”. I södra delen av landet har man haft mer självförtroende och levt kvar med det kända gamla.
      Era berättelser får mej att tro att det var lika bra förr ;-)

      Gilla

  3. Jag tror den tiden hade sina fördelar men jag tror inte jag vill dit mer än på besök.
    Vedspis o utedass kan vara bra på sommarhuset. Men en dag ned snösdrev o rejält med minusgrader är det inte lika roligt. Då kryper kylan in och till utedasset vill man helst inte.
    Jag älskar att vara i vårt projekthus men att bo där permanent innan duch och toalett finns instalerat vill jag inte.

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s