Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Gammalt och njutbart

6 kommentarer

Vad innebär byggnadsvård?
Det går nog att få rätt många svar på det.
fröställningar2

MrsUniversum tycker att det har blivit som med så mycket annat – byggnadsvård handlar ofta om konsumtion. Gärna kostbart, kanske för att visa att man har råd och hänger med trots att man valt att ”bebo ett gammalt hus”.  Men pengar förstör lika väl som okunskap. Många, även byggnadsvårdare, tror sig kunna köpa en livsstil. Kanske kan man det.

”Vi köper saker som vi inte behöver,
med pengar som vi inte har,
för att imponera på människor vi inte gillar.”

Något sådant ska australiensaren Clive Hamilton ha formulerat. Det liknar Montesquieus tanke som jag skrev om i ett av de första blogginläggen i mitt liv.

Ville vi bli lyckliga, vore det lätt ordnat.
MEN vi vill bli lyckligare än andra,
vilket är svårare,
eftersom vi tror dem vara lyckligare än de är.”

Men hur svårt kan byggnadsvård vara? Det är lätt att bli pretentiös när man som jag nu skriver om ämnet men enligt mitt sätt att se är en sann byggnadsvårdare en person som inte vill byta ut allt material i en lägenhet eller byggnad, varken i stommen eller äldre ytskikt och speciellt originalytor. Inte heller faller byggnadsvårdaren för nya moden som innebär att ett hus kan byggas om för att passa en rådande trend. Lika lite som man som byggnadsvårdare förändrar en funkisvilla genom att sätta in spröjsade fönster och putsa hörnkedjor (jo det har hänt i mitt grannskap), bygga nya innerväggar som tar bort ljuset och luftigheten som hör till funkisstilen, lika lite river man väggar för att åstadkomma en öppen planlösning i en parstuga eller en nationalromantisk byggnad. Det kallar jag för ombyggnad, möjligen renovering men absolut inte byggnadsvård. Kanhända håller begreppet på att urholkas när det blivit en trend? Man ser som byggnadsvårdare till att i möjligaste mån anpassa sig själv efter det hus man äger eller så köper man ett som passar behoven bättre. Att ”slakta” ett fint hus är helgerån. Jag menar att vara byggnadsvårdare innebär att ha stor kunskap och insikt – varför skulle vi annars ha utbildningar för bebyggelseantikvarier? Eller för den delen restaureringsarkitekter.

Byggnadsvård är att göra så lite som möjligt, att spara det som visar på människor som levt i huset tidigare, kanske är det de egna förfäderna. Att arbeta själv med huset är ett behov för byggnadsvårdaren därför att då förstår man hur det är konstruerat och fungerar. Kunskap om gamla tekniker och material och om hur livet levdes under olika epoker är nödvändigt. Det ger ofta anvisning om hur något ska utföras rent tekniskt och materialmässigt.

Det är också skillnad på att arbeta med byggnadsvård kontra restaurering eller rekonstruktion. Mycket enkelt uttryckt kan man säga att byggnadsvård utför man för att kunna leva sitt liv i/med en byggnad, på en gård och för att byggnaderna inte ska förstöras genom grovt förfall. Restaurering innebär att ”återställa”, att arbeta mer antikvariskt för att gå tillbaka till en viss tidpunkt i en byggnads liv. Gedigen hantverkskunskap krävs av utförarna. En restaurering ger en museal miljö, helst helt autentisk även om detta är omöjligt då varje tid trots allt ger sina spår i hantverksteknik eller materialtillgång. Det gäller att välja vilka årsringar man vill ska framträda. I båda fallen handlar det om att förvalta en byggnad under en period av dess varande.

Själv tycker jag att det ibland behövs stilbrott i mitt eget byggnadsvårdsprojekt, i Universumet. Förmodligen kan jag som arkitekt ha en något lite annorlunda syn på detta än en byggnadsantikvarie. Och jag reflekterar över  att alla ytskikt från 70-talet försvinner här med mitt goda minne…  Vet även att om livet hampat sig annorlunda hade jag, utan att känna det obekvämt, lika väl kunnat bo i en nybyggd villa i helt modern stil. Jodå, i nyfunkis utan att vantrivas. Men däremot inte i en nyproducerad villa i t ex New England-stil eller en nybyggd herrgård som plagierar en annan tid. Var tid har sin arkitekturstil.

Då det gäller tilläggsbygget här på min egen gård, på uthuset, annexet som det numera kallas, har det har en helt annan fönstersättning och fönsterform än befintliga byggnader. Det har inga vita fönsterfoder vilket alla andra byggnader har. Det har en annan panelning men fortfarande röd slamfärg. Det har tegeltak med den väldigt gammal typ av läggningen utan nocktegel som övriga uthus. Volymen håller sig inom gårdens befintliga byggnaders storlek – nybygget är lite annorlunda men ändå inte. Det är absolut inte ”vågad” arkitektur men heller inte en pastisch.

Hushållning med resurser ingår i byggnadsvård enligt min mening, därav följer också ett naturnära tänkesätt. Byggnadsvård  är ett helt koncept där trädgård, gårdstun eller omgivande landskap ingår…

Att byggnadsvårdsbegreppet förändrats över tid är helt klart. Då jag gick på arkitektutbildningen fanns en enda kurs att välja för att lära mer om äldre byggnadsbestånd. Kursen kallades  ”Varsam ombyggnad” och gick ut på att visa att i stenstadens sekelskifteslägenheter bör man bevara kakelugnar och snickerier. Många gick igenom utbildningen utan att ens ha fått ta del av denna enda valbara och fragmentariska kurs om äldre flerbostadshus. Inget talades t ex om hur nya ventilationssystem förstör en gammal byggnad genom håltagningar, sänkta tak osv. eller hur viktig estetisk kabeldragning är, om möjligheten att spara gamla strömbrytare, sanitetsporslin osv.  Då hade precis rivningen av Klarakvarteren avslutats, likaså miljonprogrammets bostadsbyggande, man var glad om stenhusen över huvud stod kvar. Mycket har hänt sedan dess som tur är! Utvecklingen har gått åt rätt håll.

.

(Ska bli jättespännande att se om Ulrika kommer fram till en slutsats framöver.)

.

Annonser

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

6 thoughts on “Gammalt och njutbart

  1. Mycket klokt skrivet! Själv kan jag ingenting om byggnadsvård, men tänker alltid återbruk.

    Gilla

  2. En applåd!!
    Din artiken om begreppet byggnadsvård är verkligen tänkvärd.

    Tyvärr medför att något blir poulärt oftast ochså att det blir komersierat

    Gilla

  3. Att det lätt slår fel…prylar, prylar, prylar.
    Bra att tänka återbruk!
    Hoppas och tror att kommersen ska stanna av lite. Får känslan av att många unga har vettigt tänk där.

    Kul, du har fotat samma fröställning som jag också fångade med kameran häromdagen!

    Gilla

    • Maria, via bl a bloggar kan jag se tendenser bland många till ett ”enklare liv”, ett liv utan ”ekorrhjulskarusell”. Ett +. Fortfarande visar dock de flesta inredningstidskrifter en annan sida av saken.

      Visst är krolliljornas fröställningar vackra!

      Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s