Byggdetalj – häng med på en fundering

Arbetet med huset går in i olika skeden. Senast gällde det en detalj som är väldigt vanlig men som vi inte tidigare funderat djupare på. Södergavelns fönsterfoder och karmar ska målas och knutbrädorna ska till viss del bytas ut nästa säsong. Här i trakten är liggande enkelfasspont en mycket vanlig väggpanel på äldre byggnader från den period då vårt hus byggdes och med den socioekonomiska tillhörighet som byggherren befann sig i.

Så här såg bostadshuset ut på 1910-talet. Gissa om vi har undersökt på den här bilden för att se knutarna nertill. Det är utseendet där nertill som vi funderat över. Klicka på bilden för högre upplösning.


Här en förstoring. Ser ni som vi en horisontell skugglinje nertill på knutarna, den syns tydligt  med förstoring? Vad är detta för något?


Här har vi ett foto från 20-talet. Även där kollar vi knutbrädorna nertill men här är svårare att se något speciellt. Klicka på bilden för högre upplösning.


Man kan med god vilja skönja något nederst på knuten.

Vadan detta frenetiska synande av en byggdetalj??

Då norrgaveln strippades inför panelbytet syntes konstruktionen med restimmer tydligt.


Här har jag omvandlat bilden ovan till en skiss för att få det ännu tydligare.

På det nedersta ringvarvets stock har en tjock snedkapad bräda spikats som skydd mot väder och vind. Enkelfassponten har alltså inte dragits hela vägen ner utan den slutar mot denna bräda som är dubbelt så tjock som panelbrädorna. Jag har letat men finner ingen benämning på den brädan. Vattbräda? Offerbräda? Den är lätt att byta ut om den ruttnar eftersom både väggpanel och knutbrädor slutar mot den.


Här ett horisontalsnitt genom konstruktionen i vårt hus.

Den fråga vi ställde oss var: hur har färgbytet mellan rött och vitt sett ut nertill på knutbrädan och offerbrädan  med tanke på de gamla fotografierna?
Vi tog en biltur i den lilla staden för att samla in hur det ser ut på andra byggnader med enkelfasspont. Här är några bilder:

knut9
Här är IOGT/NTO lokalen. Vitmålad knutbräda står på gulmålad offerbräda som båda är snedfasade. Det falsade stupröret och rörsvepet med konisk infästning är original. Fint!

knut00

Ett av de andra hörnen på den stora IOGT/NTO lokalen har renoverats. Att detta inte är ett originalutförande kan väl alla se… Den standardvita plåten går in under nedersta fasspontbrädan. Stupröret är nytt med ”spagetti”böjar.

knut7
Här en ny knutbräda på en byggnad mitt emot kyrkan men detta är inget historiskt att lita till. Knutbrädan, som ser ut att vara relativt ny, går ner till grundstenen eftersom samtliga liggande fasadbrädor är spikade i samma liv. Varför det blev så vet inte jag. Både knut och offerbräda är vita.


Här på kv. Borgmästaren har man gjort som på IOGT/NTO-lokalens äldre del. En vit knutbräda som står på den gula vattbrädan, båda är snedfasade. Vi vet att detta kvarter restaurerades på 80-talet på ett varsamt sätt. Det ser ut att vara ganska intakt panelning och de gamla stuprören behölls.

Färgbytet på den här typen av konstruktion är lite lättare att lösa om man målar fasaden med linoljefärg och har två ljusa smultna kulörer där kontrasterna inte är så stora som på den faluröda stugan med vita knutar.

knut4
Det oerhört genuina och oförstörda förrådet som hör till ett starkt renoverat bostadshus vid bruksområdet. Där finns en vitmålad bräda längs ner. Dörrfoderen går ner över denna bräda,  knutbrädan troligen också men grönskan döljer. Ursprungligen antar jag allt stått på den horisontella brädan. Spana in det fina skivtäckta taket där de horisontella skarvarna INTE är förskjutna. Finare än fint!!!

Tillägg 2017: taket är nu tyvärr bytt till bandtäckt plåt.

knut1
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Min favorit sedan länge – som liknar bostadshuset i mitt Universum. Ett oförstört hus, åtminstone exteriört (vilket är det enda jag sett), med bevarade korspostfönster med enkelglas och innanfönster, panel, stuprör mm. Och titta – här står de snedfasade knutbrädorna på offerbrädan som är helt rödmålad.

knut8
Den nedersta rödfärgade offerbrädan har gerade hörn. Bakom denna finns stommens fyrkantskrädda timmerstockar fogade halvt i halvt eller med en laxning. (Kommunens byggarbetare har varit i farten och anpassat för en rörelsehindrad – därav stuprörets mycket tveksamma avslutning!!!)

knut5
Vid det andra gavelhörnet ser träarbetet likadant ut (här är dock stupröret bytt).


Nu tillbaka till Universumet – och vad hittar vi då förplåtningen tagits bort först på tre fasader och slutligen på den fjärde? Här vid det det nordvästra hörnet står knutbrädorna på de horisontella offerbrädorna som enbart i HÖRNET ÄR VITMÅLADE. Ytterligare en variant alltså. Här i Universumet ville man tydligen att byggnaden skulle få resning genom att den vita knuten skulle ”stå på” grunden rent utseendemässigt. Så gulligt naivistiskt.
Här sparar vi den gamla knutbrädan på bilden, en ny redan är uppsatt där den saknas på bilden.


Och här är södergavelns andra sida. Det är jag, MrsUniversum, som obetänkt målat rött på hela nedersta offerbrädan på ena fasaden. Då hade jag inte börjat fundera på varför det såg ut så här med knutbrädor som slutar mitt på offerbrädan. De här knutbrädorna är från 70-talet då huset plåtkläddes men tydligen byttes inte samtliga. Tur att jag inte målade rött obetänkt vid alla knutar! Då hade spåren av det vita varit borta. Just de här 70-tals knutbrädorna bytas ut till kortare och undertill snedfasade brädor. Som förr.

Södergaveln färdigställs nästa säsong.  Hur ska vi göra då det gäller målningen av det röda – vita? Låta den röda färgen rå runt om längst ner eller ska vi göra som man gjort här tidigare – låta den vita färgen gå ner mot grunden. Det alternativet ser lite naivt valhänt ut. Visst är det en delikat och intressant frågeställning?

Vi har hunnit ändra oss både en och två gånger under funderingarna. Det lutar åt att vi fortsätter det naiva sättet att försöka få resning på huset genom att måla vitt nederst under knutbrädan som ska sluta mot offerbrädan. Vi förblir trogna mot våra föregångares val. Det var deras estetik.
Undrar hur ni skulle göra…

.

rödvitt
Under en period kring förra sekelskiftet var det en väldigt vanlig lösning landet runt det här med röda panelfält inramade med vitt. Här en timrad f d skola uppförd cirka 1890.

.

4 reaktioner till “Byggdetalj – häng med på en fundering

  1. Det jag tänker på spontant när jag läser om dina knutar är att jag lärt mig (gud vet var) att de vita knutarna var ett sätt att liknande stenhusen i stan. Därför gjorde man lite snygga avfasningar (bredare nertill) för att det ska likna stenhusen i stan, där man har en bredare bas på knuten av bärande skäl.
    Men det finns säkert andra skäl också…

    Gilla

  2. Tycker att ni lutar åt rätt håll :). Troligen är det just det du kallar ett naivistiskt sätt att måla verkligen så som det såg ut. Att knutbrädan skulle lämnas ”hängande” i luften ovanför offerbrädan känns inte riktigt riktigt. Att måla hela offerbrädan i knutkulören är ju också en möjlighet, men då torde offerbrädan vara bredare än panelbrädorna för att ge tyngd åt byggnaden. Som jag ser det :)

    Gilla

  3. Rött-vitt blir det. Frågan är var färgbytet ska ske.
    Dimensioner på ursprungliga panel, knutbrädor och offerbrädor (som mestadels finns kvar) vet vi. Offerbrädor och knutbrädor: 5 1/2 tum, täckande bredd väggpanel: 4 1/4 tum.

    Det blir nog som förr och som Älfgärdet håller med om – offerbrädan målas röd utom i knutarna där den blir vitmålad. Det kommer att se lite annorlunda ut än vad jag är van men är respektfullt mot det och de som var :-)
    Resultat av tankearbetet blir det nästa säsong.
    Tack ni!!!

    Gilla

Kommentarer är stängda.