Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

I sakens natur

4 kommentarer

Det ligger lite i sakens natur att om man är intresserad av äldre byggnader och av byggnadsvård är man kanske även intresserad av second hand, återbruk, antikviteter.

Har man ett hus med tomt är väl trädgårdsintresse något som följer med eller som ofta vaknar då man väl bott in sig om det inte fanns från början.

Likadant kan jag tycka att det borde vara med landskapsvård – har man tillgång till mer än tomtmark är det självklart att man vill påverka för att ha vackert då man höjer blicken och tittar ut genom fönstren bortom tomten. Man vill att marken, odlingarna, jorden ska vara i balans, slyet hållas undan, tidigare arbetsinsatser i form av murar, handgrävda diken, hagmark hävdas. Allt kan man inte påverka själv men kanske något litet. Har ni sett skillnaden på ett handgrävt dike kontra ett som är grävt med stor maskinskopa? Skillnaden är betydande så var rädd om de handgrävda diken som eventuellt finns i er närhet! Det här är något som jag aldrig någonsin läser om i byggnadsvårdslitteratur- eller tidningar. Dessvärre! Det är Jordbruksverket och länsstyrelserna som skriver mycket bra om detta i de broschyrer dessa myndigheter ger ut men som tyvärr har liten spridning.


Det gäller att bevaka de gamla husens och kulturlandskapets intressen. Rejält. Vi är förhållandevis få här i landet som värnar de gamla husen, tomterna, trädgårdarna och hantverket som hör till detta!!!

Byggnadsvården närmar sig restaurering men är inte alls detsamma som renovering och reparation. Man är inte byggnadsvårdare per automatik bara för att man köpt ett gammalt hus. Vi byggnadsvårdare jobbar ju med frågor om hur man restaurerar gamla hus för att behålla deras material och identitet eller det svårpåtagliga uttrycket ”själ”. Under vilket tidsepok är byggnaden uppförd, vad gällde då den eventuellt förändrades, byggdes till, vad berättar byggnadsdelarna om husets historia och användning, vilka metoder ska man använda när man restaurerar byggnaderna…? Vilket levnadssätt var förhärskande i den socioekonomiska grupp som dåvarande byggherren befann sig i? Alltså – vad kan kulturhistorisk kunskap tillföra då vi ska restaurera? Hur mycket av det gamla bör vi ta vara på? Vad måste ”ovillkorligen” bytas ut och vad kan vi fortsätta att använda, laga och leva med? Ifråga om material, i fråga om levnadssätt och brukandet av byggnaderna? Samma frågor kan ställas när det gäller både gamla trädgårdar och kulturlandskap. Aldrig att jag skulle släppa ifrån mej det målningsarbete med röd slamfärg som jag gjort denna sommar till någon och bara säga att jag vill ha detta rödmålat – det kan ju bli vilken felaktig färgtyp som helst som används då. Nej, kontroll på åtgärder och material menar jag karaktäriserar en byggnadsvårdare. Är det något man inte kan, försöker man sätta sig in i alternativen som finns, söka svar på olika håll, för att överväga och slutligen välja. Det kan få ta tid.

En tidskrock uppstår ofrånkomligt då byggnadsvård med gamla metoder och material ofta kräver åtgärder under sommarhalvåret precis samtidigt som trädgårdsinsatserna. Här har vi numera slutat planera alltför stora byggnadsåtgärder mitt på sommaren om vi själva ska utföra dem, då är det tomten och vårt ”fritidshus” som får vår tid. Under vinterhalvåret får vi tid för byggnadsvård inomhus. Det tog några år att komma in i de rutinerna.

MrsUniversum tycker att det är viktigt med samarbete och att tänka över gränser – se hus, inventarier, tomt och landskap i en enhet. Tänka tvärvetenskapligt oftare än vad som kanske görs. För mej är det helt självklart att se en helhet men det inte är ett tänk jag föddes med, det är ett tänk jag lärt mig under rätt lång tid. Det är roligt och intressant att byggnadsvårda, inga självklara svar finns – en del av tjusningen är att söka sig fram till ett val, till ett beslut.

.

.

Annonser

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

4 thoughts on “I sakens natur

  1. Du är så klok! Skönt att bli påmind om sina egna värderingar i detta slit- och slängsamhälle. Har vänner som lever helt andra liv än vad vi gör så ibland blir man lite sugen på släta golv och snabbputsade fönster med isolerglas.
    En av anledningarna att vi målar fasaden själv är just den du beskriver, det kan bli fel färg eller fel påstryket dvs för tjockt. Det har förresten redan hänt då svågern hjälpte till och la på rejält med färg i all välmening. Det är den fasaden vi skrapat trärent i sommar :-) Landskapsvård föredrar jag framför trädgårdspyssel, vill ha utsikt med betande djur framför ögonen.

    Gilla

    • Annelie, vi byggnadsvårdare är inte rädda för att ta i ibland :-) Du ger bra exempel ur det egna livet.
      Jomen, och är man ägare av en flock får är man väl automatiskt landskapsvårdare. Underbart! I norr bör ni väl ha en del handgrävda diken kvar ute i landskapet? Här är det mesta täckdikat.

      Gilla

  2. Underbar artikel och så sann.
    Allt hänger ihop, omgivningarna, trädgården, uthusen, landskapet allt behövs för att helheten ska bli bra.
    Ditt fina hus hade inte sett lika vackert ut på ett indistriområde utan sin omgivning.
    Tyvärr är vi mäniskor ofta ganska hårdhänta, tex hur ser ditt fina torp i skogsbrynet ut efter att skogsbolaget kalhuggt skogspartiet. eller det dras fram en ny motorväg utanför köksfönstret.

    Omvårdaden av detaljer på alla nivåer är viktig men vi är bara små människor och allt går ej att påverka.

    Gilla

    • Samhället förändras, det är en del av livets gång. Ju närmare en tätort man bor desto högre exploateringstakt och förändringar i omgivningen. Och i nästan allt styr ekonomin, idag är det rationellare att kalhugga än att plockhugga och äger du inte skogen vid ditt hus kan allt mycket väl förändras. Motorvägen krävs för att resan ska bli några minuter kortare/snabbare. Det är svårt att se någon förändring i dagens tänkesätt inom samhällsplaneringen. Hur mitt Universum ser ut om 100 år vill jag inte veta ;-)

      Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s