Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Vedkorgar

7 kommentarer

För rätt länge sedan fick jag en fråga om hur vedkorgarna vi använder ser ut. Jag försöker fotografera dem i vackert ljus men sällan passar det, bilderna blir inte speciellt roliga.
vedkorg2
Men här är två av de tre som används mest. Tillverkade av min far och övertagna av oss då han blev bekväm och slutade bära in ved dagligdags. De är inte alls speciella på något sätt men fungerar bra. Vi upptäckte att de praktiskt nog går att ställa på varandra.


Handtaget är svarvat och fäst i sargen. Fästet har träkil för att inte handtaget ska dra sig ur hålet.



Här syns även den vedkorg som har enkelt figursågade spjälor vilket är alldeles för romantiskt för min smak men i sin ordning som ett minne av en viktig person. Den här vintern har det gått åt cirka 10 kubikmeter ved så vedkorgarna har blivit ordentligt nyttjade.

Kaminen står i ”kammaren” som inte är klar, därför lite synligt timmer och en tillfällig fodersockel ur led ;-)

Framöver ska jag visa de andra typerna av vedkorgar som finns här. En är splitterny här i Universumet, ett riktigt hantverk. Det finns andra som har funnits här före min tid på plats. De ska visas när jag får till bra fototillfälle.

.

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

7 thoughts on “Vedkorgar

  1. Fina vedkorgar och fin vägg därbakom. Den kammaren kan ni gärna dröja med lite till!

    Gilla

    • Jodå, det dröjer. Restimmer, rester av spännpapp, nubb och tapeter får fortsätta synas ett tag. Konstruktionen, det som döljer sig bakom ytan, är viktigt att förstå :-)

      Gilla

      • Restimmer är en teknik jag alltid klurar på, det verkar som ett omständigt sätt att bygga på, men det måste ju ha sina fördelar så vanligt som det är. Är det ett tidigt elementbygge du bor i?

        Gilla

        • Restimmer förekommer i södra och mellersta Sverige där liggtimmertekniken försvann tidigast. Pga virkesbrist. I Sörmland finns blandskogar och lövskogar men få barrträd för att ha till husbyggen. Resultatet blev t ex återanvändning av gammalt timmer. Så även här vilket man kan se då stockarna har urtag där de inte behövs osv.
          Tekniken är alltså virkesbesparande, återanvänt fyrkantskrätt timmer finns i vårt hus.

          Stående timmer tätar inte sig själv som en liggtimmerkonstruktion. Det ärbara syllen och ytorna över fönster och dörrar som har liggande virke. Restimmer är inte lika elastiskt och mer känsligt för sättningar vilket vi har erfarenhet av i vårt hus.

          Nej, det har inte använts i tidiga elementbyggen vad jag vet. Då handlar det kanske om resvirke eller än hellre regelkonstruktioner. De första elementbyggena i Sverige var ritade av arkitekten Fredrik Blom (1781-1853). Modulerna bestod av dubbla plankväggar med papp emellan.
          Jag kom på att detta kan vara något att skriva mer om på bloggen. Tack för uppslaget!

          Gilla

        • Nu rättar jag mig själv. Restimmerväggar kan mycket väl byggas som moduler på mark och sen resas upp.

          Gilla

  2. Fina vedkorgar, här används fula murarbaljor till vedförvaring. Det som är bra med dom är att skräpet stannar kvar i botten. Gillar att dina korgar går att bygga på höjden det går ju mindre golvyta på så vis!

    Gilla

  3. Tack för bilderna! De är jättevackra!

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s