I min ateljé finns ett paket trådspik. Med lite historia.
Här kommer en liten glimt hur tillverkning av trådspik gick till med hjälp av några av mina gamla svartvita fotografer från 1990-talet. Beskrivningen är på inget sätt fullständig, inte heller fotografierna.
Utgångspunkten för att tillverka trådspik är valstråd. Den på fotot är 5,5 mm i diameter. Kolhalten i denna tråd, som kom från Dalsbruk i Finland, är 0,13 procent. Kolhalt 0,10 ger mjukare tråd. Tråden dras i flera omgångar för att bli tunnare, ca 25 % reduceras varje gång.
Skalning.
Tråden skalas mekaniskt genom att tråden gör två stycken 360 graders böjar för att glödspånet ska försvinna. Glödspån är en torr hinna på tråden som kommer från tillverkningsprocessen.
Dragning.
Tråden matas vidare till en dragskiva inbäddad i skalpulver, ett smörjmedel. Första draget minskar tjockleken från 5,5 mm till 5,1. För att tråden ska bli 2,8 mm krävs fyra drag.
Räffling.
I den här anordningen dras tråden igenom och får räfflor som vi i Sverige har på våra trådspikar.
Slagning
Slagmaskinen från 30-talet ser till att det skapas ett tillplattat huvud på tråden som sedan klipps av till rätt längd. Kniven är slipad så att avfasningen i spikens nederända bildas.
Pressning
En pressmaskin från 60-talet gör samma sak som slagmaskinen ovan men maskinerna gör olika spikdimensioner. Den här pressade fram 55 spikar per minut och på den här spikfabriken används den till 3″-spik. ”3″-spik går att sälja både på jul- och midsommarafton” – dvs den är mycket gångbar.
Här syns den gamla verkstaden med processen skalning närmast därefter dragning och räffling.
Här ligger oskurad räfflad trådspik. Ser ni noga ser ni ”vingar” i flertalet av spikarnas spetsiga ändar. De ska bort innan paketering görs. Ni ser även de tvärställda gripmärkena under huvudet som visar hur tråden klämts fast i samband med att huvudet bankades ut.
Skurning.
En trumma fylls med 400 kg spik så den är halvfylld. Trumman tumlas runt tills ”vingar” slutar komma ut genom gallret i luckan. (På bilden är luckan inte ditsatt.) Det tar ca 1/2 timme. Därpå fylls trumman med fyra skyfflar sågspån och får rotera ytterligare en kvart. Spikarna nöts blanka och fina. Ska spikarna galvaniseras forslas de vidare. Annars går de till den halvmanuella paketeringen.
Här är räfflad trådspik i massor färdig att paketeras.
Så här såg kontoret med sina tidstypiska 40-talsmöbler. Det var 1943 som spiktillverkningen flyttade in i de här verkstadslokalerna. Like! Ni ser väl buren med undulater!
Det här var ett intressant besök i en försvinnande liten industri som numera är nerlagd. Spiktillverkningen i Valbo startade 1915. År 1943 flyttade spikfabriken till verkstadslokalerna på bilderna som innan dess var smidesfabrik, 1100 yxor smiddes per dag här. Nu är maskinerna sålda. Då jag var där var intresset stort från utlandet på att få köpa maskinerna fick jag veta. Spikfabriken i Valbo dokumenterades 1997 i tryckt form: http://libris.kb.se/bib/7756272
Jag har ett paket 3 tum-spik kvar från besöket.
Ni ser väl att paketet är förslutet med en dyckert i var ända :-)
Räfflad förzinkad trådspik i en fin förpackning. På bilden syns även den korta dyckert som ser till att försluta paketet. Jag är oerhört glad att jag hade förmånen att ensam besöka spikfabriken medan den fortfarande var igång.
.
25/03/2013 kl. 16:46
Jag tror att vi kommer att få se den här sortens industri komma tillbaka till Sverige, efter att bristen på oljan gjort globaliseringen omöjlig någon gång fr.o.m. 2030 talet. Tack för påminnelsen om hur det kunde gå till! Jag undrar vad dom som skulle ha jobbat på spikfabriken idag om den inte lagts ner finns? På Arbetsförmedlingen kanske?
GillaGilla
26/03/2013 kl. 09:42
Ett stycke kultur och verkstadshistoria. Mycket intresant
Jag tror ochså spiktilverkningen kommer tillbaka. Allt går inte att sätta på plats med modern skruv och skruvdragare
GillaGilla
27/03/2013 kl. 17:41
Jag önskar verkligen att ni har rätt. Småskalig mekanisk produktion behövs nationellt. Detta menar jag utan att vara protektionistisk eller nationalistisk. Framtiden får utvisa om ”litet är vackert”.
GillaGilla
28/03/2013 kl. 08:03
Tror verkligen det finns en marknad för det småskaliga.
Når jag renoverade vår första 20-talslägenget letade vi efter fönster beslag, krokar och mycket annat.
Idag finns mycket av det vi då letade efter i produktion igen. Ställen som Byggfabriken, Gysinge, Qväsarum mm har gjort det tillgängligt igen.
GillaGilla
30/04/2017 kl. 14:50
Det heter inte ”glöggspån” det rätta är ”glödspån”.
Mvh B Eriksson
(F d anställd Oxelösunds Järnverk)
GillaGilla
30/04/2017 kl. 16:49
Jomen, tack för uppmärksam läsning och rättelse.
GillaGilla