Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Trådspiksfabrikation

6 kommentarer

I min ateljé finns ett paket trådspik. Med lite historia.

Här kommer en liten glimt hur tillverkning av trådspik gick till med hjälp av några av mina gamla svartvita fotografer från 1990-talet. Beskrivningen är på inget sätt fullständig, inte heller fotografierna.

1 Valstråd Valbo_web
Utgångspunkten för att tillverka trådspik är valstråd. Den på fotot är 5,5 mm i diameter. Kolhalten i denna tråd, som kom från Dalsbruk i Finland, är 0,13 procent. Kolhalt 0,10 ger mjukare tråd. Tråden dras i flera omgångar för att bli tunnare, ca 25 % reduceras varje gång.

2 Skalmaskin_web
Skalning.
Tråden skalas mekaniskt genom att tråden gör två stycken 360 graders böjar för att glödspånet ska försvinna. Glödspån är en torr hinna på tråden som kommer från tillverkningsprocessen.

3 Dragning rund tråd_web
Dragning.
Tråden matas vidare till en dragskiva inbäddad i skalpulver, ett smörjmedel. Första draget minskar tjockleken från 5,5 mm till 5,1. För att tråden ska bli 2,8 mm krävs fyra drag.

4 räffling_web
Räffling.
I den här anordningen dras tråden igenom och får räfflor som vi i Sverige har på våra trådspikar.

5 slagmaskin_web
Slagning
Slagmaskinen från 30-talet ser till att det skapas ett tillplattat huvud på tråden som sedan klipps av till rätt längd. Kniven är slipad så att avfasningen i spikens nederända bildas.

6 pressmaskin_web
Pressning
En pressmaskin från 60-talet gör samma sak som slagmaskinen ovan men maskinerna gör olika spikdimensioner. Den här pressade fram 55 spikar per minut och på den här spikfabriken används den till 3″-spik. ”3″-spik går att sälja både på jul- och midsommarafton” – dvs den är mycket gångbar.

7 process - skalning närmast-dragning-räffling_web
Här syns den gamla verkstaden med processen skalning närmast därefter dragning och räffling.

8 Trådspik oskurad_web
Här ligger oskurad räfflad trådspik. Ser ni noga ser ni ”vingar” i flertalet av spikarnas spetsiga ändar. De ska bort innan paketering görs. Ni ser även de tvärställda gripmärkena under huvudet som visar hur tråden klämts fast i samband med att huvudet bankades ut.

9 skurning_web
Skurning.
En trumma fylls med 400 kg spik så den är halvfylld. Trumman tumlas runt tills ”vingar” slutar komma ut genom gallret i luckan. (På bilden är luckan inte ditsatt.) Det tar ca 1/2 timme. Därpå fylls trumman med fyra skyfflar sågspån och får rotera ytterligare en kvart. Spikarna nöts blanka och fina. Ska spikarna galvaniseras forslas de vidare. Annars går de till den halvmanuella paketeringen.

10 färdig räfflad trådspik_web
Här är räfflad trådspik i massor färdig att paketeras.


11 kontoret_web
Så här såg kontoret med sina tidstypiska 40-talsmöbler. Det var 1943 som spiktillverkningen flyttade in i de här verkstadslokalerna. Like! Ni ser väl buren med undulater!


Det här var ett intressant besök i en försvinnande liten industri som numera är nerlagd. Spiktillverkningen i Valbo startade 1915. År 1943 flyttade spikfabriken till verkstadslokalerna på bilderna som innan dess var smidesfabrik, 1100 yxor smiddes per dag här. Nu är maskinerna sålda. Då jag var där var intresset stort från utlandet på att få köpa maskinerna fick jag veta. Spikfabriken i Valbo dokumenterades 1997 i tryckt form: http://libris.kb.se/bib/7756272

Jag har ett paket 3 tum-spik kvar från besöket.

Ni ser väl att paketet är förslutet med en dyckert i var ända :-)


Räfflad förzinkad trådspik i en fin förpackning. På bilden syns även den korta dyckert som ser till att försluta paketet. Jag är oerhört glad att jag hade förmånen att ensam besöka spikfabriken medan den fortfarande var igång.

.

Annonser

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

6 thoughts on “Trådspiksfabrikation

  1. Jag tror att vi kommer att få se den här sortens industri komma tillbaka till Sverige, efter att bristen på oljan gjort globaliseringen omöjlig någon gång fr.o.m. 2030 talet. Tack för påminnelsen om hur det kunde gå till! Jag undrar vad dom som skulle ha jobbat på spikfabriken idag om den inte lagts ner finns? På Arbetsförmedlingen kanske?

    Gilla

  2. Ett stycke kultur och verkstadshistoria. Mycket intresant
    Jag tror ochså spiktilverkningen kommer tillbaka. Allt går inte att sätta på plats med modern skruv och skruvdragare

    Gilla

  3. Jag önskar verkligen att ni har rätt. Småskalig mekanisk produktion behövs nationellt. Detta menar jag utan att vara protektionistisk eller nationalistisk. Framtiden får utvisa om ”litet är vackert”.

    Gilla

  4. Tror verkligen det finns en marknad för det småskaliga.
    Når jag renoverade vår första 20-talslägenget letade vi efter fönster beslag, krokar och mycket annat.
    Idag finns mycket av det vi då letade efter i produktion igen. Ställen som Byggfabriken, Gysinge, Qväsarum mm har gjort det tillgängligt igen.

    Gilla

  5. Det heter inte ”glöggspån” det rätta är ”glödspån”.
    Mvh B Eriksson
    (F d anställd Oxelösunds Järnverk)

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s