Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Ett hum om det liv som levdes här en gång

10 kommentarer

Ifall någon undrat hur det kommer sig att det finns så många äldre fotografier kvar här kan jag berätta att här bor idag fjärde generationen av släkten – Halvan. Hans farmorsfar och farmorsmor köpte in ett antal kronolotter och lät börja bygga upp gården 1905. Fotografierna finns även hos hembygdsföreningen S:t Olofs gille dit grannen och amatörfotografen Martin Lundqvist eller hans arvtagare lämnade dem.

Halvans farmors jordbrukande syskon Agnes och David dog 1966 med några månaders mellanrum. Minnena från det sista decenniet då gården var ett levande jordbruk har Halvan kvar, för han var nu och då på besök hit med familjen.  Det var ju bara ett par kilometer ifrån villan den lilla staden. Efter 1966 var gården ett sommarställe för Halvans familj. Hans pappa tyckte mycket om stället och skötte det på det sätt han tyckte var bra, allt för att hedra sin släkt kan man tro. Jag har många gånger önskat jag hade fått träffa min svärfar och prata, men så ville inte livet / döden. Omkring 1970 styckades marken av. Halvan har bott här sedan han ensam köpte fastigheten på 1990-talet. Nu finns jag också här – som hälftenägare.

Här, på sidan om ladugården,  ser ni Halvan, den trulige minstingen med toppluva till höger som egentligen heter Sune, med mor och bror. Bakom honom fortsätter en brukningsväg över till en granngård. Den vägen är bortplöjd sedan länge. Jättekul att hitta detta på foto.

Det finns alltså fortfarande levande kunskapskällor om hur här såg ut och hur det fungerade i sluttampen av gårdens jordbrukstid. Fast Halvan är otrolig på att ha dåligt minne då det gäller årtal :-) Och mycket av kunskapen får jag dra ur honom, det är inte precis så att han öser ur sig berättelser. Nu senast fick jag veta var kossornas och hästarnas urin samlades upp för att senare köras ut som gödning på åkrarna. Albrunnen som han minns att den kallades (uttalet kan jag inte  nerteckna, det dialektala l:et är väldigt tjockt), finns under utedasset och redskapsboden. Jag hade trott att allt hamnade på gödselstacken, men nej. En liten bit till har fallit på plats för mej för att förstå hur livet levdes här förritiden. Det gör livet här än mer intressant. Tihi.

.

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

10 thoughts on “Ett hum om det liv som levdes här en gång

  1. SÅ intressant! Det måste vara otroligt kul att ha så många bilder kvar från förr och få lära sig mer om hur det var på gården då.

    Gilla

  2. Grattis, vi har utsett din blogg till veckans blogg på Bloggvy.se!

    Hoppas du får en fin bloggarvecka med många nya besökare :)

    Mvh
    Bloggvy

    Gilla

  3. Vad roligt med så gammal historia och flera generationer på samma ställe. Sjäv har jag ett enda gammalt foto på vårt hus. I övrigt är det bara ritningar. Det är så roligt att se vad som händer genom åren. Vi har sådana bilder på torpet som mamma växte upp i. Nu kommer dock torpet att gå ur släkten och säljas bort, det är livet det också. Fina bilder!

    Gilla

  4. Ja det är verkligen spännande och roligt att ha fotografier och dokumentation från husets tidigare liv.

    Gilla

    • Jo, det är intressant och viktigt. Jag är glad att allt fler bloggare i byggnadsvård och gamla hus använder sig av (och publicerar) foton för att visa hur byggnaden såg ut en gång i tiden och hur bilderna kan tolkas.

      Gilla

      • Ja jag håller med och tycker själv att det är intressant att se gamla fotografier av gamla hus i allmänhet, inte bara bilder på våra egna. De berättar så mycket om tidigare liv. Jag sörjer bara att det så sällan finns interiöra bilder men det var inte så lätt att fotografera inomhus förr heller så det är ju förståeligt.

        Gilla

        • Det fanns fotografer i en del landskap som tog fantastiska bilder. Någras foton finns utgivna i bokform, andra finns i öppna digitala arkiv på t ex länsmuseerna. man lär sig oerhört mycket av livet förr genom att ständigt studera gamla fotografier. Dessutom är det roligt :-)

          Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s