Nästan där

Förra året skrev jag att jag skulle vilja ha en ”levande gardin” klängande och hängande på farstukvisten.

.

Jag är nästan där. I höstas klipptes den gamla vildvins-stammen ner mycket rejält. Och i våras planterade jag en ny ranka som rotat sig i en kruka i lövkomposten under vintern. Samtidigt flyttade vi stålvajrarna och krokarna från husväggen (där vildvinet klättrat de senaste 30 åren)  till kvistöppningen. Vajrarna täcker 2/3 av öppningen som nu rankorna klättrar på.

Den gamla stammen sköt snällt nya rankor som nu brett ut sig.  Nästa år sätter jag upp kompletterande vajrar så öppningen täcks helt. Jag gillar verkligen den här levande, vajande gardinen. Jag minns min farmors hus med klätterväxter och jag kan livligt föreställa mej Agnes på den här farstukvisten, lika glad åt vildvinet som jag :-)

.

7 reaktioner till “Nästan där

  1. Vad fint det blir! Och vildvinet blir nästan ännu vackrare på hösten när bladen blir röda i stället!
    En annan fråga, du skriver att vildvinet växte mot husväggen innan. Tog träet stryk av det?
    /stina

    Gilla

    1. Stina – tiden med glödande vildvin är vacker men kort :-)

      Då vildvinet växte mot väggen klättrade den med hjälp av sina klängen på fasaden, högre än vajrarna, upp över stupröret och in på norrgaveln. Jag kan inte se att fasaden skadats av detta, varken av klängena eller att bladmassan varit fukthållande eller att bladmassans tyngd varit ett problem. Det enda är att det var besvärligare att hålla ordning på rankorna genom att stege krävdes.
      Vildvin är inte som klätterhortensia som jag hört skadat fasader av både puts och trä.

      Gilla

  2. Vackert och mysigt. Fint att sitta där bakom. Och snart är den väl snyggt vinröd! Skrivit ett inlägg om kulör-huvudbry hos mig:)

    Gilla

Kommentarer är stängda.