Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

4 kommentarer

Det här är tänkvärt tycker jag och provar att ”reblogga”. Årets sommar var osomrig tycker jag och många med mej, men det är inte första gången i världshistorien. Storsvagåret 1867 var inte bra för landets befolkning heller, då grödorna frös bort och hunger blev följden.

Historiskt

2012 års sommarväder blev kanske inte vad vi hoppades på. Men 1816 var det ännu värre. Det året har gått till historien som ”Året utan sommar”.

Orsaken till det hela var vulkanen Mount Tamboras enorma utbrott i nuvarande Indonesien, som började i april 1815 och pågick i ett halvår. Det är det mest kraftfulla vulkanutbrott som inträffat på jorden sedan antiken.

Stoftet i atmosfären medförde i Europa och Nordamerika en markant temperatursänkning och missväxt. Skördarna slog fel. Matpriserna steg och hungersnöd utbröt. Vintern 1816-1817 var extremt kall och det kalla vädret fortsatte även under sommaren 1817.

Uttrycket ”1800-frös-ihjäl” kommer från 1816 års kyliga väder.

Året utan sommar medförde dock några intressanta kulturella följder.

Den stora mängden aska i atmosfären gjorde att solnedgångar kunde se riktigt effektfulla ut. Man tror att konstnären J.M.W. Turner härigenom fick inspiration till sina typiska gulaktiga landskapsmålningar.

Under den kalla och regniga sommaren 1816 besöktes Lord…

Visa originalinlägg 74 fler ord

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

4 tankar om “

  1. Jättespännande blogg! Tack för tipset :)!

    Gilla

  2. Ja, kølig sommer osse hernede i Danmark. Jeg kommer til at tænke på Älvdalens Besparingsskog, som vist er et udslag af 1867? Læste deres jubilæumsbog en sommer for nogle år siden, da vi holdt ferie hos flinke folk i skovene der. http://www.besparingen.com/%C3%84lvdalen/0/44/Historik.html

    Gilla

    • Tack för den goda upplysningen, gapahuk! Detta kände jag inte till, däremot att man på många ställen i landet dikade ut våtmarker och röjde för nya åkerlappar på gemensam mark. Jag fascineras av att läsa om människors id och försök att lösa problem gemensamt genom tiderna.
      Idag är samhället annorlunda uppbyggt med starkare skydd om skörden slår fel eller mot sociala orättvisor.

      Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.