Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Lövtäkt

2 kommentarer

Jag fick en ingivelse att leta efter foton på en speciell lada efter att ha fått en poetisk kommentar då jag skrev om vår hamlade alm.

Den här timrade ladan fotade MrsUniversum den 4 april 2012 i Växbo, Hälsingland. Den stod så tydlig och grann bredvid grusvägen vi körde för att lära känna vårt land på väg hemåt. En ståtlig björk har fått tillåtelse att växa upp intill. Trots att det vackra spåntaket/pärttaket inte mår så bra om frön och löv samlas och magasinerar fukt :-)

Detta är en lada för lövtäkt. Ni ser hålen som finns horisontellt på var sida om ladudörren? Likadana hål finns på baksidan.  Mellan dessa öppningar placerades störar och på dem hängdes kvistar/grenar av lövträd in för torkning. Björk till exempel. Exakt hur de placerades vet inte jag – om lövkvastarna hängdes grensle över störarna eller lades ovanpå dem för torkning. (Var hittar man litteratur om om jordbrukslivet förr där sådant tas upp? Eller en blogg :-) Eftersom jag inte är etnolog har jag inte någon helhetssyn över den litteratur eller forskning som gjorts och görs. )

Ni ser det norrländska draget på ladan – att den smalnar av nertill. Perfekt för att hålla snöfritt runt ladan, vindens virvlar  gör att snön lägger sig en bit ifrån timret. Det är en förklaring jag hört på denna byggnadskonst. Att den stämmer har jag sett. Den här byggtekniken är väldigt utbrett ännu längre norrut, i Västerbotten och Norrbotten.

Det var kommentaren om hamlade träd, av den för mej okände signaturen Tokyobling, som fick mej att tänka på den här hälsingeladan.

Tokyobling skriver så fint den 22/06/2012:

För mig är hamlade träd det vackraste som finns på den svenska landsbygden. Hamlade träd är som en levande dikt, en dikt som visar på bygdens människors…
kärlek till sin omgivning, arbetskraft (vi står hellre på stege och hamlar än slötittar på dumburken), djurhållning (för djuren älskar de ekonomiska och ekologiska resterna av en lyckad hamling), kontinuitet och tradition (hamling måste göras regelbundet, och resultatet blir bara bättre och bättre, träd som hamlats i flera hundra är landsbygdens absoluta pärlor), självhushållning (man tager vad man haver och inget mer), visdom (man skattar inte sin jord och sina träd mer än vad de tål att beskattas)…

Kort sagt, om jag inte vore så urusel att uttrycka mig på svenska (eller vilket språk som helst för den delen) skulle jag skriva en lång lyrisk dikt om hamlingens skönhet!

Det är så att till och med jag kan bli tagen av hemlängtan ibland… men få saker triggar så väl som hamling!

O, vad jag undrar vem den där vise Tokyobling kan vara. Som bloggar från en verklig storstad, långt från svensk landsbygd.

Här syns lövtäktsladan från andra hållet. Ni ser hålen!  En slätt öppnar sig, stor för att vara norrut i landet. De andra två ladorna som syns här är hölador av ”modernt” snitt, regelkonstruktioner med brädväggar.

Jag minns ett besök hos min väninna Margareta som nyss flyttat ut på landsbygden. Vi var tre kamrater som besökte henne en helg. Vi tog en promenad, hon ville visa omgivningarna och ledde oss på kringelkrokar fram till en gammal kandelaber-björk. Jag förstod inte vad jag såg just då.  Att det var en kulturhistorisk rest från förr, från jordbrukstiden. Det var länge sedan björken hade slutat hamlas men strukturen var väl synlig trots det. Faktiskt så var det en mäktig upplevelse som jag minns trots att det var ett par decennier sedan. Det här var i Falbygden, öster om Gudhem.

.

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

2 tankar om “Lövtäkt

  1. Intressant! Då vet jag vad såna hål är till för om jag skulle råka se några :)

    Jag har då och då sprungit på böcker om tex Örebro där vissa böcker är en samling texter skrivna för ett gäng år sedan om livet förr. Där kan man ju läsa lite allt möjligt. Och om man håller sig till vissa trakter så kan man ju säkert hitta info som är specifikt just för den platsen.
    Du har säkert redan koll på vad jag pratar om men den typen av böcker kan ju vara kul att undersöka närmare :)

    Gilla

    • Jo Charlotta, hembygdsföreningar ger också ut en hel del intressant att läsa. Här på biblioteket finns en hel avdelning med den litteraturen – och den är bra. Men det blir så lokalt beskrivet. Det borde finnas något övergripande och vederhäftigt om jordbrukssamhällets sätt att ta till vara på foder till djuren t ex. Hur man gjorde där och där, vem som gjorde vad, redskap, byggnader mm. Jag kan inte komma på alla frågor eftersom jag inte har svaren :-)

      Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.