Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Gårdsmiljöer

8 kommentarer

Fatta att jag vill försöka ha kvar gårdens känsla från förr med ursprungliga vilda växter, tornseglare under takpannorna, fladdermössen som bor här, vedbacken med bark och sågspån och sin miljö för insekter. Romantik, näää…    Har läst bloggar där man river lagårdar och bygger ett nytt ”tjusigt” uthus, i stil med bostadshuset till färg och form. Vill inte raljera men här lever vi inte så.  MrsUniversum blir kanske tjatig men här får inte bli för ”fint”.  Det är egentligen den här bloggens mål och mening att visa på.

Det kan inte sägas bättre än som Caroline Edelstam formulerar det i Åker- och gårdsmiljöer:

 Illustration av Nils Forshed.

Under järnåldern började bebyggelsen bli permanent. Senare, under vikingatiden, samlades delvis gårdarna och befolkningen i byar. Byväsendet bestod fram tillskiftesreformerna under 1700- och 1800-talen. Gårdarna flyttades då ut från byarna och vi fick den landskapsbild med ensamliggande gårdar som vi har kvar idag.

Gårdsmiljön erbjuder många olika livsmiljöer för växter och djur. Genom slitage och tramp uppstår miljöer som är viktiga för många småvuxna arter som inte klarar konkurrensen i hög vegetation t ex vitplister, kattost och sparvnäva men också arter som är mer tåliga som groblad, trampört och gatkamomill. Där det finns djur påverkas marken så att den aldrig hinner sluta sig, t ex kreatursstigar och hönsgårdar. Det finns ofta mer skuggiga och fuktiga platser liksom närings­rika miljöer intill gödselstäder där mållor kan dominera. För det mesta finns även torra och näringsfattiga miljöer som vedbackar.

Gårdsmiljöerna har också förändrats under senare tid. Många gårdar i slättbygderna drivs idag kreaturslöst, vilket leder till att de hårt trampade ytorna försvinner. På många håll växer gårdsmiljön successivt igen med starkvuxna arter som kvickrot och nässlor. Ökade krav på en uppstädad miljö kan också vara negativt för vissa arter. Att bekämpa vegetationen med kemiska bekämpnings­medel leder till att värdefulla miljöer slås ut.

Vårdträd är särskilt värdefulla för insekter som lever i gamla och solbelysta lövträd. De blir ofta mycket gamla och kan under flera hundra år vara livsrum för många sällsynta arter. Gamla vårdträd utnyttjas även av hålbyggande fåglar.

Jordbrukets byggnader har också betydelse som livsmiljö för fåglar och andra djur. Ladusvalan bygger sina bon på någon bjälke inne i ladugården, tornsvala och stare under tegelpannorna på taket. Gamla jordkällare och ödehus kan vara värdefulla för fladdermöss. Igelkott och snok har ibland sina boplatser i en komposthög. Många lavar växer gärna på gammalt obehandlat trävirke, exem­pelvis på äldre lador, trägärdsgårdar och hässjestörar.

.

Ur Åker- och gårdsmiljöer. Biologisk mångfald och variation i odlingslandskapet.  Jordbruksverket 1994. Illustration av Nils Forshed. Finns att köpa på JBV:s hemsida. Rekommenderas å det varmaste. HÄR finns en reviderad upplaga som pdf.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

8 thoughts on “Gårdsmiljöer

  1. Det är så sant som det är sagt! Håller verkligen med dig. Betad mark är något av det stiligaste man kan se, särskilt runt gamla gårdar och på ättebackar. Personligen tycker jag det är vackert och ”äkta”. Det är i alla fall levande! Gamla hus som lever utan alltför mycket ”make-up”, andas på något sätt. Sedan får man kanske bara acceptera (till en viss gräns) att folk inte vill bo i ett museum där inga förändringar alls får äga rum. Svår balansgång onekligen! Men du tycks ha funnit ditt sätt att göra det och jag är nästan avundsjuk på dig :-) Ser härligt ut!

    Gilla

    • Ja det gäller att få ägare till gamla hus att förstå att allt inte behöver vara rätvinkligt och fyrkantigt, det finns en charm i det nötta och sneda. Och att brännässlor har ett visst berättigande :-) Ju längre jag bor här, desto mer värderar jag egenheterna och personligheten i fastigheten. Jo, jag trivs!

      Gilla

  2. Heder åt Nils Forshed, snygg bild!

    Gilla

  3. Nässlor är inte bara ogräs…..för mej är nässellukten ute en varm sommardag bara härlig,
    Dessutom är det flera fjärillarter som kalasar på nässlor.
    Och nässlor är ett tecken på god jord

    Kul att läsa dina funderingar ”Miss Universum”, går in nästan varje dag

    Gilla

  4. En liten fråga i ett för mig nytt område.
    Var hittar man spetsgardiner i bomull?? De som fanns i alla gamla hus.
    Vi har kommit så långt att första rummet ska få gardiner och till (Duros gammelsvenka mönster Gysinge) skulle vita spetsgardiner vara perfekta.
    Men att hitta 4 längder som är minst 220 långa verkar svårt. De flesta gamla är kortare och passar ej fönstren i vår gamla skola.
    MvH
    Hans

    Gilla

  5. De gick lite fort ovan
    Duros gammelsvenska mönster Gysinge gäller tapeten som gardinen ska matcha

    Gilla

  6. Jag har hittat mina på närliggande loppmarknader och på Tradera men det är viktigt att inte luras att tro att polyesterspetsar är gamla hederliga spetsgardiner då man inte kan känna på materialet.
    Jag har bara ett par som är 2.20, de övriga är kortare och därför har det varit lättare att hitta. Men ger man sig tid kan det nog gå.

    Gysinge byggnadsvård har nyproducerade bomullsspetsgardiner i tre olika mönster. Det tycker jag är ganska fantastiskt ordnat men de kostar en del per meter – det blir en del pengar för 4 längder. En konstfullt arrangerad, böljande gardinkappa kräver inte samma mängd men det blir kanske inte den stil ni vill ha? Spana in boken ”Gardiner”av Gunnel Hazelius-Berg som kom på 60-talet med äldre foton och teckningar.

    Gilla

  7. Tack för svarKanske lite fult att ställa frågan hit men din blogg har många läsare.
    Troligen blir det att forsätta att leta spetsgardiner på loppmarknader och antiknissar. Där kan man granska och se vad det är samt även se skicket. Hade faktiskt nästan hitta ett par uppsättningar förra helgen, men vid kontroll visade de sig vara för korta.
    Tradera och blocket kan man baras chansa på om det blir riktigt billigt. Man kan ju inte granska där och många verkar inte veta skillnaden mellan riktig bomull och syntet.
    Går inget annat får man betala has tex Gysinge men vi har lite som princip att saker till projekthuset ska vara billiga. (fast vi är inte konsekventa där)

    Ska låna boken på biblioteket
    MvH
    Hans

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s