Herregud, jag bor ju i en Sörgårdsidyll numera. Jisses Amanda…
Sörgården, läseboken för första klass av Anna Maria Roos, kom ut 1912.kom ut 1912. .
Tegeltak, trähus med faluröda fasader, grusgångar, äppelträd…
Cox Pomona
Oranie i en banankartong på farstukvisten.
Från en dag till en annan…
Nu ska bara ställningen plockas ner då plåtslagaren fått upp hängrännor.
Huset för hundra år sedan. Närproducerat handslaget enkupigt tegel, vindskivor, vattbrädor, fotbrädor och nockbrädor av trä. Som nu igen:
En längtans dröm är uppfylld. Nu får MrsUniversum se till att göra avbrott i idyllen, den får inte bli för instängt och kvävande ;-)
.
05/09/2011 kl. 18:09
Det blev väldigt fint! Inte SÅ mycket som ser annorlunda mellan det gamla huset och det nuvarande.
GillaGilla
05/09/2011 kl. 22:40
Otroligt nog Asta är mycket sig likt: samma panel, samma typ av takmaterial numera, samma fönstersnickerier utom på gavelns övervåning där fönstret byttes 1924 till ett treluftsfönster. Farstukvisten har kommit till och i sambad därmed en hängränna med stuprör längs hela framsidan.
GillaGilla
07/09/2011 kl. 12:10
Så mycket ett tak av gamla tegel pannor gör.
Det blev ett helt ”nytt” hus.
Gratulerar
GillaGilla
07/09/2011 kl. 12:21
Tack Hans, jag är hur glad som helst över takfallet med enkupiga gamla lertegel – handslagna. Var och en är ett hantverk där ibland fingeravtryck från människan som gjorde det finns kvar.
GillaGilla