Nu har vi enkupigt tegel på takfallet mot baksidan av huset. Igen. Det var 100 år sedan det lades nytt tegel på det då nybyggda huset. Plåten är bortriven. Dagsläget ses nedan.
.
Så här såg det ut då byggarna kommit en bit första dagen i juni. Den gamla vindskivan av trä och vattbrädan av målad plåt som flagat, har kapats.
På grund missförstånd började de två byggarna läggning av modernaste ”takpapp” trots att vi föreskrivit träfiberskivor. Nu ligger både ”papp” och masonite på detta takfall. Vi visste att undertaket svackade och ville ha något stadigare än papp på de gamla underlagsbrädorna.
Rivning pågår. Uppreglingen för den styva trapetskorrugerade plåten är som synes betydande på sina ställen.
Underlaget är spontade brädor med vattenspår, typ ”falbrädor”. På sina ställen hade sponten åkt ur. Den gamla tegelläkten ligger kvar under 70-talets uppregling.
Här en skiss för att tydliggöra takkonstruktionen. Taket är en åskonstruktion, alltså inte uppbyggt av takstolar. Underlagsbrädorna löper från nock till takfot med endast en stödjande ås där emellan. Underlagsbrädorna är klent dimensionerade och har därför börjat svacka mellan stödpunkterna av det tidigare tunga tegeltaket. Man kan förstå varför plåt lades på under 1970-talet. Lätt, tätt. Men fult.
Först då rivningen kommit till detta skede beslutade vi hur nya konstruktionen skulle göras.
För att få till ett stadigt underlag för tegelpannorna användes stadiga reglar istället för klenare ströläkt. Dimensionen valdes till 2×3 tum (50×75 mm). Nu kommer tyngden att vila på åsarna, inte på de svajande underlagsbrädorna. Ni ser distansen till masoniten som följer bräderna på bilden ovan som är tagen mellan åsarna. Dessvärre får detta konsekvenser för vindskivorna. Jag har inget emot ett vågigt tegeltak, sådana finns flera av på gårdens byggnader, men det känns bra rent konstruktivt att belastningen hamnar över åsarna och inte på ”falbräderna”. Detta taket blir ju åter igen tyngre än plåttaket.
Enkupigt tegel från Vittinge (Monier) levereras och lyfts direkt upp på ställningen.
.
Så här ser en enkupig strängpressad tegelpanna från Vittinge ut på baksidan numera.
Tegelläggningen gick fort, jag hann inte dokumentera hela tiden. Vädret var perfekt för takjobb.
Plåtslagarna ska senare ordna en ränndal.
Ränndalen mot norr. Jag står på frontespisens tak vid fototillfället.
Ränndalen på andra sidan frontespisen. Den här ska få en skopa nertill lite senare.
Så här är galvaniserade plåten i ränndalen vikt.
Skorstensbeslaget ligger löst och har så gjort allt sedan skorstenen murades om för några år sedan.Vi visste ju att taket skulle läggas med tegel i framtiden. Nu är det bara att lyfta plåten och sticka under tegelpannor.
Här är detta takfall klart förutom nock och hängränna. Vi ska ha ny hängränna på denna sida men stuprören behåller vi. Plåtslageri är ett kapitel för sig. Och kolla vindskivan – så jämrans bred, precis som på nya kataloghus. À la mode – ajajaj! Om detta förs livliga diskussioner här i huset ska ni veta! Takkonstruktionen blev ju högre med 3 tums uppregling och med enkupigt tegel. Mer om takdetaljer blir det nog senare då hela taket med detaljer är klart. Vindskivorna är i alla fall målade av Halvan med Ottossons linoljefärg nere på mark.
Att det blev helt nytt lertegel på ena takfallet har med att jag inte orkade stå emot män som menar sig veta allting bäst ;-) Ibland är det svårt att vara kvinna i byggbranschen, inte minst gentemot sin egen man, haha ;-) Samtliga av de fyra byggföretag som var här innan anbudslämnande hävdade att gammalt tegel har legat till sig och format sig efter varandra och är ytterst svåra att lägga på nytt om de inte kom i samma ordning som de legat på tidigare tak och att det inte skulle bli tätt. Skitsnack! Andra argumentet var att det tegel vi hade lagrat på gården inte skulle räcka till hela taket. Struntprat! Jag blev i alla fall övertalad att ta nytt tegel på baksidan, även Halvan tyckte det kändes tryggare. Att jag inte orkade stå på mej! Nå, det är i alla fall lertegel som ligger där och det är tätt.
Takstegen placerade vi nu på baksidan för att slippa se dem från gården. Det blir även lättare att komma åt att inspektera hängrännor på frontespisen och kanske upplevs det tryggare att gå på en yta som är uppdelad i olika delar.
Ränndalens ”skopa” är här provisoriskt ditlagd eftersom plåtslagarna inte gjort den färdig.
Taksteg som hängs över läkten användes. Innan hade vi en metallstege som sotaren klagade på var för smal. Vi tror nog sotarna blir nöjda nu :-)
Tegelraderna mot vindskivor och takfot klamrades fast.
Här har fåglar släppt blåbärsblå kluttar. Mera sådant, jag vill ha ett tak med patina – så snabbt som möjligt.
Då semestern inföll var halva taket plåtklätt och andra takfallet tegeltäckt. Det ska bli intressant att jämföra de två takfallen sen – det med patina och det med nytt tegel. I skrivande stund är takarbetena inte helt klara. Vi är väldigt nöjda med byggfirman. Det är så lätt med kommunikation då de två byggarna är samkörda och dessutom samma personer som lämnade anbudet, ingen ekonomiavdelning har räknat fram priset. Ingen hierarki alls vilket vi upplevde med nya uthusbygget där glapp i entreprenörens informationsöverföring inom företaget var ett problem. Som sagt vi är nöjda. Dessvärre blev en av killarna allvarligt sjuk under semestern och arbetet måste planeras om med tillfälliga medhjälpare. Det är därför det drar ut lite i tid.
.
.
Mitt Universum 
Fint blir det även om det är nytt!! :-) Och såklart många gånger bättre än plåten! Vi diskuterade också nytt kontra gammalt (vad är det med män och sånt där egentligen ;-) ) Jag fick min vilja igenom… det är ju dessutom bra mycket billigare och det var ett bra argument gentemot Mats. :-D Jag ville verkligen ha ett med patina eftersom allt annat på vårt hus blir helt nytt utan någon (bortsett från fönsterbågarna förstås), det hade sett alldeles för mycket ut som ett nybygge om allt var perfekt och oslitet.
Det var inga problem att lägga pannorna fast de var 60 år gamla, de hade inte legat till sig i varandra och passar bra men däremot var det något olika storlek på våra pannor, det verkar som om de legat på olika taksidor eller nåt sånt tidigare och därför fick vi först lite problem innan vi upptäckte det. Sen är taket inte 100% tätt, det läcker in vatten litegrann på pappen under men å andra sidan ligger där ju just papp.
Mitt största problem är de där ”skoporna” som på vårt tak blev stora och klumpiga och jag har svårt att vänja mig vid dem.. .vi får se, jag tror man kunde gjort dem betydligt bättre så det ska bli intessant att se era färdiga.Vi fick också bygga på en del men vindskivorna blev ändå bra, jag är övertygad om att det beror delvis på att vi valde en profilerad bräda till den övre som vi bytte, den ser mycket nättare och mindre ut då. Sen har vi nog inte riktigt lika högt som er heller.
GillaGilla
Åh vad fint!
Får man vara så fräck att man frågar vad kalaset gick på?
Är så sugen på att befria vårat andra hus från plåten och någon gång ska det ske..Men frågan är ju, vad går det egentligen på…
GillaGilla
Fint! Det blir snart skitigt det också. Eller får patina .)
Vi hade sådan tur när plåtslagarna höll på med vårt tak att sotarn kom på besök, så han fick själv bestämma precis hur han ville ha stege samt avsats vid skorstenen.
GillaGilla
Hejsan,
Vad roligt att ni lägger tak. Det är tufft, men resultatet blir alltid bra!
Jag jobbar för ett byggforum där man kan visa upp sina projekt, få feedback och sprida inspiration. Det skulle vara roligt om ni vill visa upp hur ni lagt taket. Just nu har vi dessutom en takläggningstävling, där man kan visa sitt projekt och vinna 2000. Är ni intresserade eller har frågor kan ni kontakta mig.
/Vendela
GillaGilla
Sophie – inget går väl upp mot handslaget tegel då det gäller skönhet!
Tegeltak på bostadshus har ju alltid ett vattak som ska ta emot de regndroppar som någon gång letar sig in. Man behöver inte vara rädd för tillfälliga regndroppar som så många verkar vara, fast inte ni som vet hur det fungerar. Här blir det nu masonite istället för de gamla spontade brädorna. Fast de blir kvar förstås…
Plåtslageriet tycker jag väl var så där – inte lika elegant som på nya uthuset. Plåtslagare är olika, har olika inställning till sitt jobb.
Smart med profilerad bräda som mildrar övergångens skuggor. Det hanns inte med här inte.
Visst hade det varit billigare med våra egenhändigt nerplockade taktegel (åtminstone om man lägger det själv) men det argumentet bet inte på min man inte. Men nu ser våra grannar och andra som på avstånd passerar att något hänt De flesta tycker nog att där borta står ett skrutthus – de som bor där måste vara stappliga åldringar eftersom inget händer, hehe…
GillaGilla
Javisst Charlotta, visst får du fråga :-) men jag svarar inte med siffror.
Kostnaden för nya teglet (till ena takfallet) är cirka hälften av anbudet där allt utom målning och bortforsling av byggskräp ingår och inte heller läggning av det begagnade tegel vi håller med. Där blir det timkostnad. Eftersom jobbet inte är klart har jag ingen slutsumma. Tilläggas bör att mellanskillnaden mellan ströläkt och material till uppreglingen med 2×3 tums reglar också blir ett tillägg eftersom vi inte visste hur taket såg ut innan plåten revs.
På nya uthuset spikade vi läkt och la tvåkupigt begagnat tegel själva. Det var inte svårt. Men det var skönt att ha taket tätt (takpapp) innan vi började jobbet.
Lyckan08 – Jo men, det är viktigt med arbetsmiljösäkerhet.
GillaGilla
Tegeltak överhuvudtaget är vackra både nya och gamla även om jag faktiskt föredrar de med patina :-) … å andra sidan kommer den ju efterhand i vilket fall. Och lyckan med att slippa betonggrus i rännorna och mossa på pannorna är stor. De lavar som lever på tegelpannorna tycker jag bara om!
Just vatten är väl nästan alla husägares stora skräck och ofta överdrivs faran en hel del även om vatten såklart kan göra enorm skada på fel ställe. Lite stänk eller droppar på ett papptak det oroar inte jag mig för iallafall. Finns viktigare saker att fundera på isåfall. :-)
Vi funderade på masonit på Ekenäs men valde där att lita på det gamla sticketaket som låg under. Det är en bra lösning för att skydda det som finns under. Vi valde ju att lägga ny papp på de utsatta och skadade delarna.
Jag vet att du hade en bra plåtslagare till uthuset och tänkte att du kanske hade samma. Vår är väl närmast att betrakta som grovarbetare… och jag är inte nöjd. Vi ska måla in dem tegelröda och se vad som händer men jag vill helst ta bort dem helt. Den profilerade vindskivan gör faktiskt väldigt stor nytta rent estetiskt. Jag oroade mig en del över att det skulle se klumpigt ut men tycker det blev bra.
Våra grannar behöver inte fundera över att vi aldrig gör något åtminstone för det syns ju om inte annat på resten av huset men jag förstår din tanke. Ibland tänker jag så också. Speciellt under vintern innan vi började ute och det bara såg likadant ut och helt tomt i fönstren då var jag så frustrerad ibland över att de inte syntes vad vi åstadkommit inne.
GillaGilla
Sophie – då ena takhalvan hade plåttaket kvar kände vi vilket enormt drag det blev från takfot till nock under plåten då vi stod på taket och kände efter mot nocken. Det borde innebära att det blir gott drag även då taket är färdiglagt vare sig det är plåt eller tegel. Regndroppar som letar sig in torkar snabbt ut (så länge det inte är HÅL på taket). Åren har gett mej mindre oro för sådant.
Plåtslageriet var ett företag som byggarna hade kontakt med – och det var tyvärr inte samma som tidigare gjorde uthusjobbet så fint. Jag bävar lite för hängrännearbetet som ska till.
Jag skojade lite om att inget syns hända här på avstånd – förutom nyrödoranga tegeltaket :-) Men ofta är det så att fastighetsägare byter kulör helt på sitt hus (lika ofta gäller det villor som flerfamiljshus i städer) för att visa att något hänt, att man är handlingskraftig och har pengar. Här sker det mesta i ”lönndom”, hehe. Vi vill ju att det ska fortsätta ”vara som förr”.
Att ni gör om fasaderna helt är ju en befrielse för huset, er och grannarna ;-)
GillaGilla
Jag hade varit glad om jag hade sluppit ändra så mycket på fasaden även om det var nödvändigt för vårt hus (tycker vi) men jag ser fram emot att få göra torpet där det också delvis blir i lönndom. :-) Inga stora förändringar som tydligt syns men ack så viktiga för huset.
Roligast hade det varit att kunna behålla originalpanelen men det blir väldigt bra så här också. Och kunna är väl ett val i och för sig för vi hade ju kunnat behålla den men valde att få hel papp bakom så vi slipper drag.
GillaGilla
Byggare är byggare……och av någon annledning tycker de ej om gamla tegelpannor.
När vi skulle läggom taket på vårt riktiga hus top vi in offerter från ett anta olika byggare för jobbet. Ett par vägrade använda våra befintliga pannor (felfria) ooch hos de andra blev det dyrare än med nya pannor!! Trots att vi själva skulle göra ren pannorna……
Det var ju bara underlagspapp och läkt som var dåligt……….
Vi la om taket ett år senare själva, Det tog ca 4 månader (men då jobbade man ju på jobbet ochså under 3 månade) men vi sparade ca 100000 kr
GillaGilla
Ja Hans, det är trist att byggarna ska vara så superrationella. På nya uthuset misslyckades den byggfirman med att lägga gammalt tegel såå vi tog saken i egna händer och det blev väldigt bra.
Till taket på bostadhuset begärde vi in offerer från fyra byggföretag som var här och tittade – tre lämnade anbud men det ena, en välrenommerad byggfirma kom in alldeles för sent med offerten. ALLA föreslog nytt tegel på hela taket. En av offerterna betraktade vi som ett skämt.
Att lägga taket själva var inte att tänka på denna gång, vi har fullt upp ändå. ”Halvan” och jag var heller inte ense, han tyckte att tegel på ena fallet var en bra lösning. Vi är nöjda med den lilla byggfirma vi anlitade. Raka rör och bra kontakt. Att allvarlig sjukdom kom in i bilden och fördröjde färdigställandet är inget någon kan rå på.
GillaGilla
Kul att läsa alla kommentarer till det här inlägget. Jag har också fått erfara byggarnas ”hat” mot gamla pannor.. Jag är scoutledare och vi har ett litet torp bredvid vår scoutstuga som behöver få taket omlagt. Vi har fått in flera offerter och alla säger att ”det inte går” att lägga om taket med de gamla, enkupiga pannorna. Trotts att det finns en hel del till att tillgå i ett förråd. Jag har svårt att övertyga de andra i scoutkåren att det visst går. Jaja, om inte scouterna vill ha pannorna, så har jag erbjudit mig att plocka ner dem och ”forsla bort dem” (till mitt Torp!). :) Jag har flera tak som skulle behöva dem! (ett med plegel (plåt i tegelimitation), ett med betongpannor och ett med korrugerad asfaltspapp)
Allt går utom små barn.
GillaGilla
Haha, bra inställning Andrea – allt går utom små barn. Det gäller att vara idog, kunna övertyga eller göra arbetet själv. Lycka till med kommande byggnadsvårdsinsatser!!! Med tio scouter eller fler går langningen av takpannor ner och upp som en glans ;-)
GillaGilla