Näver i byggnader

Jag gillar verkligen björkens bark. Näver är en fascinerande naturprodukt. Förutom att näver är vackert, både på björkstammen och i torkat tillstånd, går näver att använda inom så många olika områden – till nytta och nöje. Basic är väl att använda björknäver för att tända en brasa. Inget går upp mot lite näver i det fallet.

Näver har använts som fuktbrytande skikt i byggnadskonstruktioner. Mellan syllstockar och grundstenar till exempel. Själv har jag har varit med och använt näver som kapillärbrytande skikt istället för papp mellan grundstenar och nya golvbjälkar i hölogens friliggande golv. Det var på slutet av 80-talet och min far nappade på mitt förslag. Näver fanns i den egna skogen. Golvet håller än idag.

Det här som syns på fotot är ett glömt och normalt osynligt användningsområde för björknäver.

Jag såg till att näver användes som extra fuktsäkring vid läggning av stavspån på ett kyrktak. Det är ett gammalt sätt att få ett hållbart trätak – att lägga björknäver mellan lagren av spjälkade stavspån. Sådana ålderdomliga läggningar har jag sett rivas bort, trots att endast vissa av de täljda spånen var dåliga. Den gamla läggningen ersätts, trots antikvarisk medverkan, med sågade spån av brädtyp med undermålig hållbarhet. 

Även under grästorven i torvtak och under takveden i vedtak används näver. Upp till sju lager kunde användas på taken i självhushållningens tidevarv. Den bruna sidan av nävern ska läggas mot den sida där fukten kommer åt tycker jag mig ha förstått genom att undersöka äldre konstruktioner där näver ingått.

.

.

Läs även andra bloggares åsikter om  näver, fuktsäkring, kapillärbrytande skikt, asfaltpapp, takpapp, spjälkade takspån, kyrktak, naturmaterial