Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Veni, vidi, vici…

6 kommentarer

Nu ska jag passa på att berätta om hantverkarna bakom kökssnickerierna då jag ser att Sophie på Södergården talar vackert om Universumets kök –  trevligt!

Tre snickerier fick offertförfrågan, två var på plats varav det ena vill bygga stommen i sin verkstad. Jag skickade över ett förfrågningsunderlag bestående av ritningar med plan och vägguppställningar på hur vi vill ha köket inrett. En materialbeskrivning hade jag också gjort med preciseringar av materialkvalitéer och fabrikat i de fall vi/jag visste vad vi ville ha. Eftersom jag är arkitekt (KTH) har jag erfarenhet av att ta fram sådana här underlag. Vilken upplevelse vi var ute efter beskrev jag också, t ex att skevheterna skulle vara kvar och inte rätas upp. Ett foto från 20-talet med föregångaren Agnes vid vedspisen fick följa med för känslans skull. Men allt det där har jag skrivit om tidigare.

En av de vi kontaktade var Greger Å som då var knuten till snickeriet Scrinium i Strängnäs för att ta hand om deras byggnadsvårdsuppdrag.

Greger kom till det utrymda köket, såg,  diskuterade, drack kaffe, åkte tillbaka och skrev en offert som skickades till oss några dagar senare. Han var den självklare segraren. Snickeritorr och 1″ (en tum, 25 mm) tjock pärlspont utan rillor på baksidan var inget problem att få fram, inte heller att bygga på plats eftersom han hade mobila verktyg och maskiner i sin bil. Narade luckor var ett litet äventyr även för honom men det gick bra. I Scriniums verkstad gjordes luckor och sinkade lådor efter att den platsbyggda stommen var färdig. Vi fick gedigna platsbyggda kökssnickerier till ett bra pris. Tidplan och kostnad hölls.  Allt detta utförds tillsammans med kompanjonen Johan B, en snickare med mycket händiga händer. Det var han som bl a byggde den sitt- och förvaringsbänk med sinkningen som jag ritat. Sinkningen är gjord för hand!!!

Idag har de tillsammans med två andra snickare bildat företaget Kompetens i trä.  Jag förmodar att snickeriarbetena är lika gedigna men kanske till en annan kostnad då företaget har hunnit etablera sig på marknaden.

Alla bilder i inlägget är lånade från Kompetens i trä:s hemsida.

Om jag ska nämna något om min egen insats skulle det kunna vara att det tog längst tid att fundera ut och lösa var hur handtagen på skåpen skulle se ut! Jag hittade inget i handeln som jag tyckte passade till pärlspontluckorna med så tydlig randning. Minnen av barndomshemmets kök gav, som jag tycker, en snilleblixt. Så kan en liten detalj vara det som kan ta längst tid att komma på för en arkitekt. Det gällde bara att tänka på tvärsen och ändra de handtag på lådförstycken som var så vanliga på 40-50-talen från liggande till stående. Greger hyvlade fram profilen jag ritade. Det var kul och jag är fortfarande mycket nöjd med dem!

.
Läs även andra bloggares åsikter om ,

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

6 thoughts on “Veni, vidi, vici…

  1. Jag tycker att det där handtaget är en av de detaljer som gör ert kök så lyckat. Ert kök andas av flera olika tidsåldrar med sin pärlspont och ådringsmålningen och det där handtaget (som fanns i köket på en arbetsplats, det var ett femtiotalskök), att det blir både tidlöst och karaktärsfullt. Jag håller med Sophie att det verkligen har känsla.

    Jag är jättenöjd med vårt kök, men med facit i hand skulle jag nog inte ha haft något emot att det var lite mer rustikt. Det är väldigt, väldigt ”finsnickrat”.

    Gilla

  2. Jag är så glad att jag hittat till din blogg! (en gång i tiden, attans vad tiden löper iväg hihi)
    Både kunnande och estetik samtidigt, inte ofta man hittar det bland alla bloggar.
    Själv blev jag jätteglad när jag hittade originalskåpet till köket slängt i ett hörn i ladugården när vi flyttade hit!! Sedan, när vi fixat underbänken (som jag hittade på en brandgrop och som kom från ett torp) DÅ hittade jag underbänken här på gården, underbänken som hörde till köket, den var gömd i ett av uthusen under en massa bröte. Men då hade jag ju redan fixat till den andra bänken och det är så vi har det nu. Hade ju kapat marmorskivor bla. Men jag hade helst sett att jag letat lite mer noggrannt…

    Ha det gott!

    Gilla

  3. Gillar också erat kök. Tror jag har skrivit det förut. Kan också skriva att din köksbild av Agnes gjorde mig glad en gång i tiden. Våran spiskupa är murad och den är lite för låg. Fanns funderingar när vi gjorde om köket ifall den skulle göras om och lyftas. Vi bestämde oss för att inte göra det utan helt enkelt stå ut med att den var lite låg. Man har inte råd med allt. Någon gång därefter såg jag din bild på Agnes. Då tänkte jag att visst våran kupa är låg, men Agnes kupa var inte högre och kunde de så kan väl vi! Men jag undrade hur många gånger hon slagit huvudet i stenkupan när hon lagat mat där.

    Gilla

  4. Tack alla för kommentarerna. Låt oss fortsätta ta hand om våra gamla hus och kök och med stolthet vårda vad andra lämnat efter sig :)

    Gilla

  5. Hej!
    Jag har tittat på ert kök och det är väldigt fint! Vi håller på med renoveringen av vårt torpkök just nu och det är mycket inspirerande att se hur ni gjort i ordning ert kök.
    Någon gång blir väl vi också klara, men det känns lååååångt borta just nu. ;)
    /Stina

    Gilla

  6. Stina, för oss tog det bara 8 år… ;)

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s