Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Oäkta pärlor

12 kommentarer

Det var vinterväglag vid resan längs E4 för ett par dagar sen.

Det här som syns nedanför är bron över Ångermanälven på väg söderut.

På resorna norrut och tillbaka igen finns möjlighet till stopp på olika intressanta platser. Sommartid tar vi gärna andra vägar än E4 för att få se annat. Norra Sverige har mycket att ge!

Jag har flera gånger inspirerats vid besök hos Gysinge byggnadsvårdscentrum. Där har sedan länge byggts upp miljöer som idékällor vid renovering. Så har även ett nytt kök med pärlspontinredning byggts. Gissa om jag blev FÖRVÅNAD då jag granskade dessa skåp noggrant vid besöket i höstas.

Det här, mina vänner, är inte alls äkta pärlpont. Nej, det är frästa ”pärlor” på limfog. Det är infrästa tvärlsåar på insidan för att förhindra att träet slår sig, det är inte infällda naror som traditionellt används för att hålla ihop brädluckan.  Oj vad häpen jag blev då jag upptäckte detta.

Öppnar man dörrarna ser man att det är slät limfog. Inga springor syns som det skulle ha gjort mellan pärlspontbrädor.

Tvärslån är infräst men har inget att göra med att hålla ihop luckan, det är det limmet som gör. Varför inte visa det traditionella sättet att tillverka pärlspontluckor?

Nu vill jag inte påstå att detta är dåligt, bara lite lurigt. Ett annat sätt att göra låtsaspärlspont, som vi valde bort vid vårt köksbygge, är spårade träfiberskivor, MDF-board med frästa pärlor.

Jag uppskattar att allt inte målats invändigt i köksinredningen ovan. Här kan hyllpapper komma till pass. Hyllornas framkant är profilerade, också det en omtanke. Men förvånad blev jag minsann vid mitt skärskådande av luckorna…

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

12 tankar om “Oäkta pärlor

  1. Ja det där är en sak som jag också reflekterade över vid vårt första besök på Gysinge 2004. Den gången blev jag så besviken när vi kom dit. Vi trodde det skulle vara så mycket mer och köket var en av de saker som vi verkligen blev förvånade över. Som du skriver inte dåligt men lurigt. JAg trodde inte det skulle vara bara för syns skull hos dem. Att det skulle vara ”äkta” Sen tycker jag iofs att limfog är ett trevligt material att arbeta med. Men inte för att fräsa spår på framsidan… //Sophie

    Gilla

  2. Ja, limfog är ett bra material. Det användes i vår sittbänk i köket. Narorna på luckornas insida i köket jag beskriver i inlägget fattar jag inte. De fyller ju ingen funktion!

    Gilla

  3. Vi har naror på en lucka (inte en köksskåpslucka) av limfog, detta för att förhindra att den ska slå sig (det har den gjort i alla fall, dock). De är ju dock skruvade istället för limmade… jag vet faktiskt inte om det har någon betydelse.

    Att skåpluckorna inte är pärlspont… skulle jag nog inte reagera på om det var något annat sammanhang än detta. :)

    Gilla

  4. Haha!
    Jag och Sebastian var lika chockade själva när vi var till gysinge.
    Köket var ett av dom grejerna vi verkligen såg fram emot att se då vi ska bygga egna pärlspontskåp..

    Och så öppnar man och ser att det är fusk! Och i alla böcker från Göran Gudmundsson så är det mellan raderna eller rätt fram stränga order om att inte fuska. ”det skall inte se ut som, det skall vara”
    Och så ser man detta?

    Gilla

  5. Jag håller med er om att limfog är ok men just på denna gysingeplats lite fel.
    Men tack vare att jag inte undersökte så noga då jag såg det första gången har vi själva ett kök med pärlspontluckor. Det fanns ju exempel på att det går att bygga med pärlsontbräder ;) Det var därför jag blev så förvånad då jag i höstas undersökte lite noggrannare och fann limfog.

    Naror är ett urgammalt sätt att foga ihop trä utan att använda lim, skruv, spik. Allt i trä.

    Gilla

  6. Men jag har också för mig att ovanskåpen och underskåpen är gjorda på olika sätt. Nu är det 6 år sedan jag tittade på luckorna men jag tror att underskåpen har äkta infrästa naror iallafall. Jag är inte säker men jag har definitvit för mig att det var någon skillnad på skåpen som bara syntes på insidan. Oavsett vilket tycker jag att det är väldigt underligt på ett ställe som Gysinge, men bra för er då Mrs Universum att ni missade det förra gågnen. Vi skulle också bygga ett pärlpontskök till första huset men Mats var mycket skeptisk och för vår del blev det ju ännu värre när till och med luckorna på Gysinge var fusk! :-D //Sophie

    Gilla

  7. Fel av mig, jag använde ordet som synonymt till tvärslå.

    Gilla

  8. På bilderna du tagit ser det mycket riktigt ut som att narorna ligger limmade utanpå skivan. Dock är inte så fallet. Infräsningen syns inte när man har öppnat luckan 90 grader, eftersom naran överlappar luckan i framkant, men tittar man i bakkant på luckan så ser man att naran är infräst, precis som på din beskrivning. Jag har alltså undersökt luckan i fråga efter att jag läste detta inlägg :)

    Gilla

  9. Jag skulle nog kalla den horisontella träbiten för en tvärslå istället för en nara. Den behövs inte för att hålla ihop brädorna om försöker likna pärlspont på framsidan. Då luckan består av limfog (ihoplimmade bräder) kan den kanske behövas för att luckan inte slå sig som ny, se Marias kommentar ovan. Jag ser det som en lite märklig blandteknik som inte är traditionell alls.

    Gilla

  10. Trevligt att läsa alla synpunkter om pärlspontsluckorna. Naran, tvärslån eller gradlisten som vi kallar den fräses in ”på tvärsen” inte för att i det här fallet hålla ihop luckan utan för att den ska hålla sig rak då luckans breddmått p.g.a den omgivande luftfuktigheten ändrar sig.Hög luftfuktighet gör att luckan ”sväller” och låg luftfuktighet gör att den ”krymper”. Om luckan öppnas tillräckligt kan spåret ses. Vad beträffar fuskpärlorna så tillverkar vi luckorna på flera sätt .Vi visar alternativen vid besök hos oss i verkstan så kan kunden välja, en del tycker att det är viktigt att se att det är paneler som är ihopsatta andra tycker att det inte syns nån skillnad .Förhoppningsvis är det därför man väljer ett snickeri där möjligheten finns att bestämma både mått och utformning själv och inte vara hänvisad till färdiga moduler. Men visst, det krävs då lite intresse också . . Ett är att vi först kör fram panelen , sen kapas den och limmas ihop och sist fräser vi in gradlisten. Baksidan blir fortfarande slät så länge inte sponten bottnar i noten.Att man ser springer mellan paneler på väggar är för att panelen rör sig.Eller så lägger vi den lös i en ramlucka som kan ses i Nästgårds.Eller som någon påpekat här först tillverka en limfog.Limfogen tillverkas då på verkstad vilket inte kan jämföras med limfog som köpes på Byggmax. D.v.s såga, rikta, limma, planhyvla och därefter fräsa pärlorna och gradlist.Oberoende av alternativ så tillverkas allt med samma verktyg och tar ungefär lika lång tid. Så vi tycker inte det ska kallas fuskpärlor.

    Gilla

    • Hej Michael!

      Oäkta pärlor var en rubrik som kändes bättre än oäkta pärlspont. Men det är just oäkta pärlspont jag avser. Tycker nog man kan kalla limfog för det.

      Håll med om att det kanske just i Gysinge hade passat bättre med entums pärlspont utan rillor på baksidan då nytt pärlspontkök skulle förevisas? Just för att visa hur hantverket gick till då det begav sig på 1900-talets början då pärlspont började finnas ”i var mans kök”. För att visa hur man gjorde förr, innan lim började användas, för att höja dagens hantverk till nygamla höga nivåer. Tack vare att jag inte detaljstuderade luckorna har jag själv ett sådant fint gammeldags hantverk i köksinredningen. Hade jag detaljstuderat kanske jag inte vågat mej på att rita och beställa mitt fina kök ;-)

      Det här med träets torktider, fuktkvoter och träets rörelser över året är ju något som varje arkitekt med självrespekt känner till likaså alla duktiga snickare. Då tar man hänsyn till detta vid beställning och tillverkning. Det kan innebära längre leveranstid, något som ofta väljs bort i vår tid.Att pedagogiskt förklara detta och de olika tillvägagångssätten för tillverkning av luckor av äkta pärlspont och av limfog för en beställare, är ett sätt att höja kompetensnivån även på beställarna. Därefter väljer denne efter plånbok och behov av likhet med äldre, kulturhistorisk inredning. För du menar väl inte att det är att ”kasta pärlor för svin” att ge en kund möjlighet till äkta pärlspontinredning?

      Men som du skriver – det krävs intresse från kunden, beställaren också. Som byggnadsvårdare tycker jag verkligen vi har en uppgift att vara folkbildare. Höja kvalitetsnivån, höja hantverksförståelsen och t ex träkunskapen. Gör man sig omaket att åka till Gysinge har man bara genom det visat ett intresse för det gamla och då tycker jag gammeldags hantverk ska visas där.

      De naror vi har på våra luckor (inte tvärlist eller gradlist som ska förhindra skevhet) är ett sätt att foga ihop pärlspontbrädorna utan spik, skruv eller lim. Ett gammalt sätt, ja ända från ”hedenhös” då endast trä används. Järn var dyrbart. Brädorna kan röra sig sinsemellan över året, hopfogningen är inte modernt stum.

      Byggmax ska inte nämnas i sammanhanget!

      Gilla

  11. Michael Fällgren har svarat ytterligare med en drygt tusensordig kommentar. Jag väljer att inte publicera den eftersom min blogg inte är en reklamverktyg för ett företag. Men jag vill på intet sätt nedvärdera Gysingekök, inte alls.

    Hans kommentar förändrar ingenting i sak. Att använda limfog är inget traditionellt sätt att tillverka pärlspontluckor, limfog är en nutida produkt. Det är inget fel på den, jag har själv använt den bl a i sittbänken i köket och bibliotekshyllor, men det är inte detsamma som äkta pärlspont. Och detta oberoende av att lim har funnits sedan faraonernas tid. Jag tycker inte den hör hemma i Gysinge då den inte visar på det hantverk som användes på 1920-talet, den tid köket vill visa. Alternativt ska det framgå för den oinsatte att det inte är äkta pärslpontluckor som visas. Kanske är det beställaren av köket i G. som bör svara på frågan om varför limfog valts, inte det utförande företaget.

    Fällgren uttrycker också en mening som verkar vara den att hans företag har rätten till att tillverka de kök som besökande inspireras till. Han skriver så här: ” Många besökare i Gysinge blir inspirerade vilket ju är meningen. Dock förutsåg vi inte att så många skulle fotografera köken och ta jobbet med hem till den lokala snickaren eller tillverka själv.”

    För mej är tanken främmande, det är väl bra att hantverkskunnandet sprids över hela landet, att inte endast ett snickeri får möjlighet att tillverka nygamla kök. Själv lägger jag ut enkla ritningar på vår fina plåtkåpa till allmän beskådan på bloggen med tanken att den ska kunna anpassas till andra kök och tillverkas av lokala plåtslagare. Fram för ökat hantverkskunnande åt folket! Jag anser icke att byggnadsvård enbart ska vara möjlig för penningstinna stadsbor.
    http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.674641-byggnadsvard-snart-en-hobby-bara-for-rika

    Detta är första gången jag censurerar en kommentar som inte är spam eller direkt produktplacering. Företaget har fått tillräckligt utrymme att marknadsföra sig här på bloggen. Den principen har fler byggnadsvårdsbloggare: http://www.karleriks.se/2011/11/ny-gammelsvensk-kollektion-fran-duro/

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.