Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Takfot modell smäcker

5 kommentarer

Det här är ett hus i min smak! Vilka härliga proportioner, vilken volym!

Huset var skola i Gideå men är numera flyttad till friluftsmuseet på Murberget i Härnösand. Den här skolan öppnades 1846 som en av de första i Västernorrland. Socknen hade köpt in kyrkvaktmästarens stuga och byggt till den med en våning. Därför ligger skolsalen på övre våningen vilket är ovanligt. Andra våningen har väldigt högt i tak kan man tro.

Vilken miljö att lära sig livets väsentliga i. Det kändes nog lite som en ynnest att ha möjlighet att gå i folkskola, i en riktig skolbyggnad. Det var inte överallt eleverna hade det så, ambulerande skola i hemmen var också vanligt från början.  Folkskolestadgan kom 1842.

Taksprånget är litet. Titta vilken tunntunn skiva taket verkar utgöra. Nästan som ett plåttak kan se ut men det är ett tak med hyvlad spån.

Kolla hur man löst knuten på den här liggtimrade byggnaden. Utknuten har som ofta panelats in men innan det gjordes ställdes en kvarts stock stående i hörnet. Det här har jag sett på flera ställen i norra delarna av landet och funderar och spekulerar över det här sättet att konstruera. Teori saknas inte kan jag berätta.

Den här vackerbyggnaden finns på Murberget i Härnösand inom Västernorrlands länsmuseums område. De gamla traditionella byggnaderna har mycket att lära oss idag, både tekniskt och formmässigt tycker jag.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

5 tankar om “Takfot modell smäcker

  1. Hej!
    Vi var också på Murberget för ett tag sen och tittade på skolbyggnaden bland annat =) Mycket inspiration och vackra byggnader fanns det där.

    Sådana knutar med kvartsstock har vi på vårt hus också. Vi hoppas att på sikt kunna ta bort den senaste (fula) panelen och på så sätt få knutarna att komma mer till sin rätt för de är väldigt vackra och gör mycket för huset som i övrigt är ganska sparsamt utsmyckat.

    Ha en trevlig söndag!

    /Lina

    Gilla

  2. En fasad att verkligen njuta av! Jag är väldigt svag för små takutsprång. Det här känns ju minimalt, också för att det inte verkar finnas några hängrännor. Hur funkar det utan?
    Och så älskar jag när fönstren sitter i nivå med fasadlivet. Vackert, vackert!

    Du som kan sånt här, vad heter de vitmålade ”avskiljarna” som delar upp både lång- och kortsida? Har de en praktisk funktion i konstruktionen eller nåt annat?

    Gilla

  3. Verkligen läckert hus. Smäckra proportioner, som då har uppstått slumpmässigt då man höjde huset, förmodar jag.

    Känns lite som putsat hus, men i trä…

    Nora, vad menar du med ”fönstren sitter i nivå med fasadlivet”? Är det att fönsterfodren s a s är infrästa i panelen och inte sitter utanpå?

    /astrid

    Gilla

  4. Nja, jag menar att fönstren inte är ”inbäddade” och sitter djupare in än fasadpanelen. Skräckexempel är på tilläggsisolerade hus där man inte flyttat ut fönstren. Och motsatsen är gamla gotlandshus eller stadsbebyggelse i sten från 1700-talet, där fönstren och fasade liksom är ett, utan ”hål”. Hoppas du förstår. Jag kan inte de riktiga termerna. :-)

    Gilla

  5. Lina – ah, kavartsstockar utknuten är speciellt och gammalt sätt att bygga i norr. Jag gillar det byggnadssättet. Ni behåller väl kvartsstockarna antar jag!

    Nora – avskiljarna är (ut)knutar. Man kan avläsa rumsindelningen och planlösningen genom att se hur många knutar en byggnad har. I de här knutarna finns en mellanvägg av timmer inne i byggnaden. Huset innehåller alltså 4 rum (kan ibland vara lite mer komplicerat). I det här fallet är det en halvkorsbyggnad som var en vanlig i planlöning i Ångermanland en gång i tiden. Murstock i mitten. Jämför med en parstuga som har ett stort tum i vardera änden med fönster åt tre väderstreck. Där finns bara utknutar på långsidorna.

    Jag gillar det tunna taksprånget, takfoten.

    Det fungerar bara bra utan hängrännor. Så har man haft det traditionellt, bara en kort ränna över entrédörren. Med hängrännor och stuprör koncentreras vattnet till hörnen och i en timmerbyggnad, med viktiga hörnstenar, kan sättningar uppstå om man monterar på hängännor och stuprör och samtidigt inte förstår konstruktionens verkningssätt.

    Astrid – ja det känns lite som ett murat hus genom små taksprång och bred gavel, nästan kvadratisk plan. Och fönsten som sitter i fasadens ytterliv, inte indragna i väggen. Gillar!

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.