Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

På tapeten

Lämna en kommentar

Bostadshuset är konstruerat av stående timmer, ett resvirkeshus. Hjärtväggarna (de bärande innerväggarna) är också av resvirke. Invändigt är salen lerklinad (eller har varit) och på utsidan av timret finns vindpapp och enkelfasspontpanel.

Vi anar att i salen finns tre tapetlager.

  • Jugendtapet (som syns på det äldre fotot i tidigare inlägg) uppsatt på lerklining. Det tapetlagret har vi inte kommit ner tll ännu.
  • Limfärgstapet uppsatt strax efter 1934. I samband med detta spikades plywoodskivor upp. Jag hittade en lapp med beteckningen Ljusne plywood. Enligt wikipedia startade Ljusne plywoodfabrik 1936. På ena innerväggen spikades av någon anledning en porös träfiberskiva upp, typ treetex.
  • Brun medaljongtapet uppsatt 1982 på ännu ett lager skivor, denna gång spånskivor.

Jag trodde att det skulle finnas lerklining under spånskivorna och gick en kurs i lerklining. Men så var det inte. Där fanns tapetserade plywoodskivor och treetexskivor. Nu är det inte säkert att vi tar bort denna plywood ner till lerkliningen. Men kunskapen är bra att ha hur som helst. Gammal lerklining går att blöta upp och återanvända och behövs ny blålera behöver vi bara gå bakom knuten för att finna.

Taket hade spontade skivor från 1982 (översta bilden till vänster) och den gamla svanhalslisten återmonterad. Halvan tog försiktigt bort taklisten som ska återanvändas. Han är bra på att jobba försiktigt så snickerierna håller sig hela, jag är otåligare. Under takskivorna fanns en pappspänning som var helt perforerad. Tyvärr, tyvärr. Takpappen är nerdragen på väggen och målad vit. Därpå kommer tapetbården.

Vi har rivit bort takpappen och ovanför den fanns obehandlad pärlspont. Ena brädan hade beställaren Fredriks namn och adressen i den lilla staden där familjen bodde innan det här huset byggdes, stadsäga nr 97 ½ . Kul! Lerkliningen syns längst upp mot tak, väggens plywood till höger med lilla klistermärket högt upp som berättar att den kommer från Ljusne. ”Halvan” vill måla pärlsponten och få likadant tak som i de övriga rummen. Jag vill pappspänna igen för att salen ska utmärka sig som ”sal”, trots att den inte är större än köket då huset har fyrdelad plan, som blev vanlig vid förra sekelskiftet.  Hade planlösningen varit sexdelad eller av parstugutyp hade salen utmärkt sig som ett tydligt större rum. Bloggen Åsarps säteri har en väldigt bra arbetsbeskrivning på hur tak pappspänns på bästa sätt. Kanske kan vi också lyckas med konststycket!!? Och vi har ju pappspänt väggar i flera rum tidigare.

Väggen mot skafferiet, nuvarande wc/dusch var uppreglad. Dörren mellan sal och farstu via skafferiet byggdes för 1982. Dörrbladet med sin jugendgröna kulör finns bevarad på logen och karmen fann vi bakom spånskivorna. Den här kulören ska vi använda på snickeriernas linoljefärg precis som vi har gjort på övervåningen. (Hur huset är disponerat finns under fliken ”Om gården”.) Tegeltapeten sitter på den putsade ytan bakom vilken murstock och bakugn finns. Tapeten måste ha kommit till före 1982 då väggen reglades upp. Men när vet jag inte… Träfiberskivorna som står uppställda ska täcka golvet då vi fortsätter jobbet här inne. Tidigare täckte vi bara med plast men det är inte tillräckligt inser vi.

Annonser

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.