Ny skorsten ovan nock

Då vi skulle mura om skorstenen gick ut med förfrågan till några murare och fick senare in en godtagbar offert från ett litet byggföretag. Kontakten med plåtslagaren skötte muraren.

Muraren och hans medhjälpare etablerade sig i slutet av maj, började arbetet med skorstensmurningen den 1 juni och var klara nån vecka senare. En tvångsblandare användes för blandning av kalk, sand och vatten och en transportör användes för att få ner gammalt tegel och att få upp nytt (foto i förra inlägget).

Vi ville att stortegel från Bältarbo skulle användas, men detta inte gick att uppbringa just då (många telefonsamtal ringdes av MrsUniversum för att kolla murarens påstående som visade sig stämma). Då beslöt vi att använda ett maskinslaget stortegel från Haga tegelbruk i Enköping. Detta är ganska så lokalproducerat!!!  Till murningen användes ett platsblandat lufthårdnande kalkbruk med kalk från Optiroc. (Hur skorstenen såg ut tidigare och hur offertförfrågan utformades kan läsas om i förra inlägget.)

.

.

.

.

.

Jag tycker bättre om den galvaniserade plåten som fanns förr som ser ut att ha ”flingor” på ytan, som har ett större rosmönster. Den galvade plåt  som använts här är lite väl blank och jämn i ytan, har mindre rosmönster. Den ser nästan ut som rostfri plåt. När jag gjorde en research på detta, visar det sig att den gamla sorten är näst intill omöjlig att uppbringa om man inte låter ett förzinkningsföretag galvanisera plåten eller hittar plåtslagare som har ett äldre lager vzf (varmförzinkad) plåt. Numera sprutas varm aluminium + zink på stålplåtslängderna, tidigare doppade man plåten i metallbad. (Detta är en förenklad beskrivning.) Alu-zink är ytterligare en annan plåt som inte går att måla i efterhand. Den håller sig framtida blank, den galvaniserade plåten tappar glansen efter några år.

Det kan konstateras att vi gjort några avsteg från det kulturhistoriskt korrekta:

  • storteglet är inte handslaget
  • skorstenens rundade översta krönskift är inte återskapat
  • plåtbeslagningen är inte av svart järnplåt, den galvade plåten är inte heller svartmålad (men kan bli)

Min ork att hålla på det absolut kulturhistoriskt rätta räckte inte hela vägen. Mycket kan sägas om detta men det får andra göra. Efterforskningen om hur det såg ut tidigare var inte den bästa – vi tittade på gamla kort med förstoringsglas istället för att scanna av och förstora upp. Digital förstoring ger så mycket bättre resultat (se fotoförstoring i förra inlägget).  Gjort är gjort… och skorstenen fungerar jättebra. Men den här beskrivningen kan kanske vara till hjälp för den som lägger manken till och vill gå helt korrekt tillväga för att få en skorsten med utseende lika sitt hus´ursprungliga.

Eftersom vi eldar regelbundet och håller skorstenen uppvärmd behövs inget regnskydd på toppen. Inget vatten droppar då ner i piporna eftersom värmen inifrån huset stiger uppåt och gör att regndropparna viker av från skorstenshålen. Men om vi någon dag slutar att elda, ska piporna skyddas. Jag vill då ha ett skydd som syns så lite som möjligt och tycker att horisontell plåtskiva passar, särskilt på landsbygden.

Utblicken från taket gav en ny syn(vinkel) på mitt Universum.

14 reaktioner till “Ny skorsten ovan nock

  1. Hej!
    Vi håller på med vår nya skorsten och hittade din skorsten när vi sökte efter info om plåtarbeten till takgenomgången. Har varit här o rotat förr, men missat att ni byggt ny skorsten! Det ser väldigt bra ut det ni har gjort! =)

    Du kanske har lite vettiga åsikter om plåt, det är ju så lurigt att hitta info nuförtiden om gamla metoder. Jag är lite lur på den här nya alu-zinkningen, vet du om det går det bra att måla på den som gamla sortens galvning? (Har hört att den inte ska vara lika bra att måla på.) Vi står i valet o kvalet om att beställa alu-zinkning eller om vi ska ta färdiglackad plåt, vi hade tänkt måla svart linoljefärg.
    /Maria

    Gilla

    1. Den gamla sortens galvad plåt skulle stå ett par år innan man kunde måla den så att det fäste. Betningen måste bort, antingen genom väderpåverkan eller genom kemisk borttagning. Våra skorstensbeslag är utförda i galvaniserad plåt. Då vi lägger om taket med enkupigt tegel tänkte jag måla skorsstensbeslagen.
      Som jag förstått går inte alu-zink att måla alls. men varför inte välja obehandlad galvplåt istället???

      Gilla

  2. Hej!
    Jag har ju glömt att svara dig! Vi var mitt i förhandlingarna med en plåtis som så klart förespråkade svartlackad plåt =) så det var jättesnällt att du svarade så snabbt!
    Nu har vi ett fint skorstensbeslag i galvad plåt!

    Gilla

  3. Jättesnygg skorsten ni fått.. Visserligen är detta ett gammalt inlägg men en komentar får du ändå.
    Våran skorstensmurare säger att om man har god luftväxling/drag i skorstenen så behövs inget skydd även om man inte eldar regelbundet. Så i hans ögon är alla dessa skorstenskydd onödiga. bättre att ha spjället öppet.
    (Fast då blir man ju av med en del värme)

    Gilla

  4. Tack Hans! Bor man permanent i ett hus där man eldar oregelbundet behövs inget skorstensskydd. Alltför många åker upp utan reflektion som er skorstensmurare säger. Varmt inne – kallt ute ger skorstensverkan, luften stiger uppåt och regndropparna viker undan. Lite mer osäker är jag om byggnaden bara bebos säsongsvis och kallställs under vintern. Att ha spjället öppet på i ett fritisdshus som värms med el kan förstås bli dyrt ;-)

    På sommaren använder vi spjäll och imkanalslucka till att reglera ventilationen i huset som har självdrag. Som man gjorde förr. Åsså myggfönster förstås.

    Gilla

  5. Om man av olika anledningar tvingas sätta in insattsrör i skorstenen, så tror jag att det är viktigt att man har en huv om man inte eldar så ofta. Regnet som annars kommer in i rören rinner rakt ner i t.ex vedspisen eller kakelugnen. Har man inga insatsrör kommer teglet att absorbera och avge mycket av regnet och på det sättet jämna ut regnets inverkan. Då behövs kanske ingen huv.

    Gilla

  6. Pelle L, står huset tomt stora delar av året kan man väl sätta upp ett SNYGGT skydd om man så önskar. Jag skulle inte välja något av de dom finns färdiga att köpa i handeln, de är klumpiga eller passar inte in på mitt hus på landsbygden. På mitt fritidshus lät jag tillverka ett hos plåtslagaren, plant och i galvat utförande med. Ett blogginlägg om skorstensskydd kanske kommer.

    Gilla

  7. Jag håller helt med dig om att skyddet skall vara snyggt. Färdigköpta är ofta förskräckligt fula och klumpiga. Till vårt torp fick därför Plåtslagerimuseum i Gamla Linköping göra ett eftersom jag inte kunde hitta något plåtslageri med kunnande som var intresserade att ta ett sådant ”obetydligt” jobb. Till största delen en exakt kopia av det gamla (sönderrostade) men även med en relativt liten huv med rätt proportioner. Jag måste säga att det blev kanonbra. Tyvärr hann den nya kalkputsen på skortstenen ta upp vatten och frysa sönder innan skyddet var klar och på platst. Därför fick jag putsa om skorstenen själv igen och fick inte på skyddet förrän förra helgen, ett år försenat. Skydd och huv är gjort i galvad plåt och får nu stå några år innan jag målar det.

    Gilla

  8. Det här blir intressant. Jag står just nu i fas om att se över skorstenen hos mig! Ska lusläsa era inlägg er skorsten. Tack!

    Gilla

Kommentarer är stängda.