Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.

Att leva på husets villkor

6 kommentarer

Bostadshuset i mitt Universum lutar! Ja, det lutar rejält! Snett är det! Men det roterar inte kring sin egen axel som tur är…ha,ha.  I ett tidigt skede mätte vi upp 11 cm nivåskillnad mellan köksfönstret och tvärs över till dörren till kammaren/vardagsrummet. 11 cm på 392 cm gör en lutning på 2,8 % vilket är nästan 2 grader. Vi vet vart kulorna rullar så att säga! Men vi tar numera inte snedsteg så ofta för man vänjer sig…

Huset står på en stenfot av huggen granit som i sin tur är grundlagd på lera, en tidigare sjöbotten. På grunden ligger en syllstock och på denna står resvirke, stående timmer. Någonstans där nere under stenfoten nära sydöstra hörnet finns en stor sten. Huset har ”gått” på ett grund. Snedheten beror inte på att murstocken har satt sig som är det klassiska orsaken för en sättning. De andra rummen här har relativt plana golv. Och ett viktig faktum är att sättningarna inte fortgår.

Det måste ha känts lite olustigt för nybyggarna när sättningen började märkas. Vi kan se hur fönsterbågar och dörrar har fått kilas på ena sidan och hyvlas av på den andra.

Under åren har råden till oss varit många. Alla har handlat om att räta upp, plana ut, jämna av. Här i landet ska allt vara så jämnt och maskingjort att det ibland blir opersonligt! Det skulle få stora konsekvenser att plana ut golvet: ett steg ner till kammaren, kapade spegeldörrar, kanske fönsterbyten. Då hade det ju snart varit ett nytt hus och i så fall skulle det vara mycket enklare att riva och verkligen bygga nytt, vilket vi var rörande eniga om att vi absolut inte ville. SÅ – vi bestämde oss snart att leva här på HUSETS VILLKOR, inte tvärtom.  Alltså ingen motorsågsmassaker i detta hus.

Bilden överst: ena köksdörren inför målningsbehandling. En träkil är påsatt till höger upptill på dörrbladet.  Nedan: efter att ytterväggen där köksinredningen skulle byggas har strippats. Fönstret är snett och vint, sidorna är lodräta. Titta på spröjsarna – de möts inte i mitten. Ganska precis under högra fodret är kökets högsta punkt. En intressant sak som kom fram var att timmerväggarna inte var lerklinade under tapetlagren utan kalkputsade.

Vi började med att ta oss an andra rum och uthus som var lättare att fatta beslut om. Under tiden vred och vände vi på alla tänkbara lösningar för köket. Tja, kanske var det MrsUniversum som funderade mest, andra hälften säger väldigt ofta ”Det är väl bra som det är”! Till sist var det dock färdigfunderat och tillräckligt många studiebesök var gjorda.

Givet för köket var:

  • att järnspisen skulle vara kvar
  • att dörrarna och fönstren skulle vara kvar.
  • att vi skulle undersöka om det gick att ta fram bakugnen, luckan fanns på det gamla köksfotot.
  • att pärlspont skulle användas i köksinredningen som skulle vara platsbyggd, eftersom skafferiet måste offras och det var byggt av pärlspont
  • att en spiskåpa av plåt skulle in i köket, inte en fläkt

Detta skulle väl ändå inte vara så svårt att få igenom. Men först ska här berättas om hur det gamla köket såg ut.

Annonser

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

6 thoughts on “Att leva på husets villkor

  1. Vi var jätteförvånade över att allt såg så rakt ut i vårt hus. Men vi har ju fått förklaringen, de som bodde där tidigare har anpassat allt annat efter sättningarna. Golvet, fönstren, dörrarna, till och med taket har höjts och rätats ut! Det har ju lite intressanta komplikationer det också som vi inte direkt hade räknat med. :)

    Gilla

    • Gamla hus känns nästan som levande organismer. Det bästa är nog att inte vara för principfast då man väl börjar renovera, kanske behöver man snarare ha fantasi och ett visst förstånd i hur gamla byggtekniker fungerar för att kunna lösa komplikationerna under hand. Men visst är det roligt!!?

      Gilla

  2. Pingback: Platsbyggda kökssnickerier « Mitt Universum

  3. Pingback: Ytterdörren « Mitt Universum

  4. Vilket underbart inlägg!!!

    Precis vad jag behövde höra! Vi har köpt ett hus från 1911, där man får ta det försiktigt i kurvorna för att inte få sladd, så att säga… Folk blir lätt nervösa och börjar genast föreslå åtgärder, precis som du beskrev. Men vi har inte köpt ett gammalt hus för att göra om det till ett nytt (särskilt inte efter att i tio år ha försökt göra om vårt nya hus till ett gammalt, utan att lyckas särskilt bra…:)

    Jag sträckläser din blogg (som jag hittade igår kväll) och blir så inspirerad! Mycket jobb ligger framför oss, men när man ser hur fint det kan bli och dessutom får handfasta råd, då känner man ren lycka!

    Kram:
    Annette

    Gilla

  5. Hej Anette!
    Tack för den glädjande kommentaren! Roligt att du känner för ditt gamla hus – det verkar ha hamnat i rätta händer! Du beskriver på pricken vänners och välmenande rådgivares reaktioner!!!
    Ja, det är lätt att man blir betraktad som mycket udda om man inte följer nybyggnadsnormerna då man vill ta hand om ett gammalt hus. Det gäller att stå på sig och känna in att man gör rätt. Och gärna låta det ta tid så idéerna får mogna. Hus tar tid! Det är lite av det som jag vill förmedla genom att skriva om den här gården som jag kommit att trivas så bra med.

    Jag hoppas arbetet med huset går bra och familjen trivs. Det finns anledning till många kalas eller firanden eftersom man är så nöjd efter etapp/rum man gjort klart.
    Lycka till!!!

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s