Ytterdörren

Jodå, så här ser ytterdörren ut just för dagen. Fram till våren kommer vi att leva med vår gamla farstudörr i det här skicket:

Den har varit på en resa till snickeriet där nya dörrspeglar tillverkats. I samband med det plockades hela dörren ner i sina beståndsdelar, skrapades och sattes ihop med de nya speglarna. Efteråt penslades rikligt med varm linolja på hela dörren.
Det är en fröjd att gå ut och in genom den och känna lukten av linolja och känna hur väl gångdörren ansluter mot karm och det passiva dörrbladet.

Fram till nån gång i augusti såg dörren ut så här. Vitmålad och med äkta Masoniteskivor från Rundviksverken spikade över dörrspeglarna.

Här har MrsUniversum tagit bort träfiberskivan på ena dörrbladet. Smala remsor av masonite var nubbade fast som underlag och stöd för den större skivan.

Jasså jaha, dörren har även varit brunröd en gång också…

Så här alltså.

Och grön… masonitedörren har varit blå. Och hörnen i ramträet har för länge sen förstärkts med vinkeljärn. Hela huset har ju satt sig och är riktigt snett och lutande. Vi har bestämt oss att leva på husets villkor och inte räta upp stommen. Det skulle få alltför stora konsekvenser för fönster, dörrar och golv. Vi finner oss i det gamla husets egenheter. Så får det vara. Men vinkeljärnen är borttagna och i försänkningen är trä ilagt.

På insidan såg det ut så här då träfiberskivorna avlägsnats. En kromoxidgrön färg kom fram och de spruckna speglarna visade sig. Att masonite var spikad över hela härligheten var en bra lösning då, men vi vill ju ha fram den gamla ursprungliga formen på dörren. Vi undrade om vi skulle klara av att laga dörrspeglarna själva. Någon hade någon gång kittat/spacklat igen springorna men det hjälpte inte i längden.

Vi lämnade dörren till snickarna som hjälpt oss tidigare i år med den platsbyggda garderoben. På snickarverkstan tillverkades fyra nya speglar av härligt fet, kvistfri furu.

Då dörrbladen tillverkades sattes ramträet ihop med trätappar, inga spikar eller skruvar. Det här är två av tapparna som dörren var hopsatt med. Man ser att de utsatts för stora krafter och kroknat då huset satte sig. Tapparna har återanvänts då dörren sattes ihop igen. Återbruk även i den detaljen.

Färglagren togs bort utom på de spruckna speglarna som vi har kvar här i Universumet. Underst fanns en ådringsmålad yta, sen kom den kromoxidgröna, sen en 20-talsgrön på insidan och på utsidan en brunröd, och sista lagret är den vita färgen från 70-talet. Ungefär så.

Nu har jag fått något nytt att fundera på över vintern. Trodde med säkerhet att dörren skulle bli kromoxidgrön lika insidan under masoniten. Tror nu att den ska bli ekådrad eftersom ådringsmålning var första lagret färg. Och vi har ett ekådrat slagbord och ekådrad pinnstol som förlaga. Med ådringsmålning blir inte heller färgen så hård mot den ljusa farstun.

Men hur gör vi med dörrfoder på in- och utsida?????????

Våran innerdörr fick räcka som skalskydd under tiden ytterdörren var på verkstan. Den är slät på utsidan och glasytan är lika stor som på gamla ytterdörren men utan spröjsar.

Ni ser också att det är stående enkelfasspont på verandans vägg och liggande enkelfasspont på husets övriga väggar. Verandasponten är INTE målad med slamfärg.

Här sätts dörrarna på plats. Gångdörren sluter så väl an mot karmfalsen. Snickarna justerade in den så väl i karmen trots skevheter och ojämnheter. Gerade hörn i ramträet slöt inte tätt eftersom karmen genom gamla sättningar blivit skev. Där ströks lite linoljekitt på, inte modernt spackel eller silikon.

Det gamla spegelglaset höll påfrestningar i frakt och isärtagning och är åter på plats med sina ojämnheter och blåsor. Härligt!

Joo, vi har nog blivit åldriga som inte gjorde det här jobbet själva. Gamla och bekväma!? Eller va??? Himmelens tur att det finns skickliga hantverkare på jordens yta. Det här känns underbart skönt för oss och för den 100-åriga dörren!
.

.
Läs även andra bloggares åsikter om ytterdörr, pardörr, spegeldörr, dörrspeglar, ramträ, tappar, linolja